Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

"Jag är en man med snippa – so what?"

Georges Frank Safavi anser att transpersoner inte ska känna press att korrigera sitt kön.
1 av 3

Georges Frank Safavi anser att transpersoner inte ska känna press att korrigera sitt kön.

Privat / TT

Han menar att det biologiska könet inte definierar vilket kön du tillhör.
2 av 3

Han menar att det biologiska könet inte definierar vilket kön du tillhör.

Ap

Georges Frank Safavi.
3 av 3

Georges Frank Safavi.

Privat

Debatt | 16/07/2015 12:07

Georges Frank Safavi skriver att vi måste krossa normen att det bara finns två kön.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Jag föddes med en snippa och tilldelades könet flicka. Jag opererade bort min snippa och mina fortplantningsorgan, steriliserade mig, genomförde en könskorrigering och jag ångrar mig. Pressen från utredare, normer, staten om att vara det ena eller det andra fick mig att göra det. En tjej kan väl inte ha en snopp?

En kille kan väl inte ha en snippa? En transperson ska väl dessutom inte få ta sig friheten att dessutom kräva att få biologiska barn. I dag är jag ledsen över att jag gjorde operationen, tog bort en del av mig själv, en del som jag föddes med och som per automatik inte gör mig till mer man eller till mindre kvinna. Att jag lät mig bli steril och blev berövad på min möjlighet att skaffa biologiska barn, bara för att bli sedd som den man jag är av staten i mitt personnummer.

Detta kunde varit jag, detta kunde ha hänt mig precis som det har hänt mina medbröder och mina medsystrar. Jag valde att inte göra det. Jag valde att stå emot. Jag valde att vara en transman på mina premisser, en transman som opererade bort sina bröst, började med testosteroninjektioner och valde att stanna där i min könskorrigering. Det räcker för mig. Jag behöver inte en snopp för att vara man nog, snoppen definierar inte mig som man.

Att ständigt definiera ett kön utefter ett könsorgan är något jag aldrig förstått mig på. Om samhället och normerna inte hade så tydliga stränga ramar om vad som är okej eller inte när du definierar dig som man eller kvinna, oavsett biologiskt kön, så skulle fler personer känna en större frihet att få vara den de är på sina egna premisser. Att få bestämma själv vilka kroppsdelar du vill avlägsna eller lägga till för att mildra kroppsdysforin.

För det är precis vad det handlar om, att mildra dysforin som uppstår när du är en transperson, när den du känner dig som på insidan inte överensstämmer med utsidan. Pressen från de satta mallarna över att en kvinna har en snippa och en man har en snopp är förödande för en transperson. Det har fått många att genomgå stora ingrepp som innefattat tvångssteriliseringar och rent utav könsstympningar bara för att få vara okej, för att bli sedda som man respektive kvinna av samhällets ögon.

För vissa av oss är könsoperationen livsnödvändig för att överleva. För vissa av oss är borttagning av bröst eller att operera dit bröst livsnödvändigt. För vissa av oss är hormoner livsviktiga. För vissa av oss är hormoner mindre viktiga och man väljer att avstå hormonbehandling. Det viktigaste är att valet ska komma inifrån och inte från påtryckningar av samhället för att passa in i normer och krav som är baserade på CIS-kroppens anatomi.

Jag vill se ett samhälle där man inte ska behöva känna en press i att mörka sig själv, att du är transperson ska inte vara någon stor hemlighet som inte får avslöjas då du är i riskzonen för hatbrott, trakasserier eller totalt exotifiering. Där din kropp blir en måltavla för utpekning och utfrågning. Att bara få vara, precis som CIS-personer kan vara. Jag vill se att utredningsteam inte kräver att vi ska vara några överdrivna stereotyper av vad som betraktas som kvinnligt respektive manligt. Jag tror knappast att en CIS-man eller CIS-kvinna skulle leva upp till de kraven heller.

Jag minns när jag som 18-åring fått min transsexualism-diagnos. Jag hade en utredare som var väldigt konservativ och gammaldags. Hon pratade ur termer som var: "En man ser ut så här och beter sig så här", och började nästan direkt prata om att sterilisera mig, avlägsna min livmoder och konstruera en snopp. Jag minns hur det ilade i mig.

Jag hade inga problem med mitt könsorgan, att jag är en man, en pojke har ingenting med mitt könsorgan att göra tänkte jag. Det skapade en dysfori i mig som jag aldrig hade känt innan på det sättet, nu sattes det press på mig från sjukhus, staten och utredare om att jag fick vara en man, men det skulle vara på deras sätt.

Jag påbörjade hormonbehandling, testosteron som har gjort så att jag ser ut och låter som jag gör i dag. En mörk mansröst, ansiktsbehåring och ett mer maskulint utseende. Det räcker för mig, min manlighet sitter inte i mitt könsorgan. Jag är en man med snippa – so what? Mitt könsorgan definierar inte mig, min själ gör det och min kropp har ingen med att göra. Kräva sterilisering av någon för att ge någonting annat i utbyte är inte valfrihet, det är tvång. Att inte få den vård du behöver om du inte tvångssteriliserar dig, det är att tvinga någon.

Vi måste sluta stirra oss blinda på vad som är vad när det kommer till könsuttryck, öppna upp våra vyer inför de som är transpersoner och ta dem för dem de är. Vissa av oss väljer att operera våra könsorgan vissa av oss gör inte det, så är det. Men inget av de valen ska göra oss mer eller mindre man eller kvinna, eller framför allt förstå att vissa personer vill vara flytande, icke binära. Genderqueer. Könsöverskridare.

Jag är allting jag någonsin har varit, alla faser, alla åldrar, alla mina erfarenheter. Jag är lika mycket butch flata som man, lika mycket pojke som flicka, lika mycket svensk som iranier, lika mycket barn som vuxen. Jag vägrar att utesluta det ena för att göra rum för det andra. Jag är inte så enkel, saker är inte så svarta eller vita. Jag vägrar att lägga mig i en box oavsett om det låter vettigt för andra eller inte. Jag är inte mer eller mindre man nu än innan, inte mer eller mindre kvinna nu än då. Fuck alla benämningar och etiketter på vad som är vad. De hämmar och begränsar. Jag är den jag är.

Jag är Georges.

Georges Frank Safavi

Håller du med?