Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Jag vore ett kap för vilken arbetsgivare som helst, men ingen vågar ge mig chansen

- 03/10/2015, 12:21 -
1 av 3

Privat/TT

2 av 3

Bertil Ericson / TT

3 av 3

Privat

Sara Bystedt: "Jag tog mod till mig för att fråga om sommarjobb fanns tillgängligt, om än administrativt. Jag fick ett mycket bestämt nej till svar".

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Här om dagen var jag och några kursare på studiebesök hos en framtida arbetsgivare. Helt bortkastad tid. Vi som valde att gå på denna sammankomst hade avsatt eftermiddagen, förberett frågor och åkt buss in till stan. Vi hade klätt upp oss för att kunna ge ett gott intryck. För att inte tala om vad vi gjort avkall på våra värdefulla studietimmar.

Hos vår ”framtida arbetsgivare” möttes vi av 4 av 5 personer som sitter ner under deras anförande. De vände sig halvt och kunde inte svara på de frågor som vi ställde som var mycket relevanta. ”Här är det aldrig någon konkurrens”, ”vi använder inga armbågar” och så vidare. De pratade om hur det var brist på just jurister. Jag tänkte att här skulle jag kunna tänka mig att arbeta under min studietid för att få erfarenhet och använda som en språngbräda ut i arbetslivet. Det var många som skulle gå i pension inom snar framtid. Jag tog mod till mig för att fråga om sommarjobb fanns tillgängligt, om än administrativt. Jag fick ett mycket bestämt nej till svar. Vidare förklarades att de anställde bara de med avlagd magisterexamen inom ämnet. Gärna även praktik hos just denna arbetsgivare innan anställning så de kunde se att du var anställbar. Helst ska du, på det, ha arbetslivserfarenhet. Men de såg gärna att du också var ung (under 30 år).

Jag är kommer ifrån en generation där allt alltid går i 110 %. Nyheterna flödar fritt under dagen, är du påläst på morgonen gäller inte samma nyheter på kvällen. Jag förstår inte. Är vi inte anställbara?

Jag är ambitiös. Jag har social kompetens. Jag kan svenska. Jag kan engelska. Jag har läst nationalekonomi och juridik på universitetet. Jag har arbetat inom service sedan jag var 14. Jag är ideellt aktiv i ett ungdomsförbund. Jag har ett enormt kontaktnät. Jag har rest. Trots allt detta kan jag inte hitta ett arbete som tar tillvara på min nuvarande kompetens. Ska jag inte kunna använda min kunskap förrän jag har min examen?

Vi som studerar i dag har svårt. Under terminerna studerar jag minst 40 timmar i veckan. Studierna följer med hem och det är svårt att koppla av helt. Under jul- och sommarveckorna måste jag jobba. Redan med bidrag och lån är ekonomin skral. När bidraget uteblir de veckor skolan inte är igång måste inkomsten komma från någon annanstans. De jobb som ligger ute för anställning är till största del hela sommarvikariat. Alltså ingen möjlighet till ledigt under hela sommaren. Går direkt från sista tentan ena dagen för att nästa morgon stå på arbetet.

Det är inte konstigt att det är så vanligt att studenter sjukskriver sig för utbrändhet. När ska vi återhämta oss? Oavsett hur vi strukturerar upp vår tid känner vi oss alltid otillräckliga.

Efter den där dagen, hos vad jag trodde skulle bli min framtida arbetsgivare, känner jag ett stort tvivel på mig själv men också på den utbildningen jag valt. Trots att jag valt en av de bredaste utbildningarna som finns vid universitetet så känns det bokstavligen som om en efter en smäller en dörr rakt i ansiktet på mig. Kom inte här och tro att du är något. Du har absolut ingenting att tillföra utan ett diplom (om du ens har det efter du har ditt diplom). Jag fick tyvärr inte ut någonting från besöket. Från mig förväntas en magisterexamen, arbetslivserfarenhet, social kompetens, gärna flerspråkig för att nämna några krav. Och vad fick jag? Ett gäng trötta människor som sittandes påstod att jag saknar samtliga kvalifikationer.

Sara Bystedt,
Juridikstuderande