Jag valde fel linje på gymnasiet – gör inte om mitt misstag

Herregud vad jag kommer skrämma ungdomarna som slutar nian i sommar och ska börja gymnasiet. Men någonstans skulle jag vilja berätta hur det är och känns. Stressen i 9:an att du ska kunna välja en linje som ska vara bred eller kanske specialiserad, du ska helst vara högutbildad men samtidigt kunna gå ut och jobba direkt efteråt.

I mitt fall, var jag extremt skoltrött. Kanske berodde det på min otroligt dåliga mentala hälsa, där jag ett helt år svajade mellan att leva och dö. Men på något sätt, fångade mina vänner upp mig och mina fantastiska lärare hjälpte mig klara av skolan.

Jag tror att jag hade runt 80 procents frånvaro, men ändå lyckades jag få ett A och ett B. Självklart i mina favoritämnen. Jag minns min musiklärares ord på sin sköna engelska dialekt: "Sussi, jag vet att du har det jobbigt nu. Men, om det så ska krävas att du ska strunta i varenda lektion för att komma till musiken, gör det. För det är här du får glänsa och här du mår bra."

Jag gjorde så. Jag sket i alla ämnen näst intill, ändå fick jag bara ett F. Jag har alltid varit en "naturbegåvning" i skolan. Jag har kunnat skita i allting och ändå gå ut med hyfsade betyg.

I alla fall. När jag sökte till gymnasiet ville jag först gå Ekonomi, inriktning juridik, tills jag inbillade mig själv att jag aldrig skulle orka. Och just i det tillfället skulle jag nog inte heller göra det. Sen kom gymnasieskolorna och försökte sälja in sig själva och jag nappade till 100 procent på den privatskolan där man kunde läsa till stylist.

Jävlar, de kunde sälja in sig själva det kan jag lova. De lovade att vi var garanterade jobb efteråt eftersom det var en praktiskt linje och allt möjligt. Jag var så glad, allt skulle ju bli lättare för mig. Allt skulle bli bättre nu i skolan och jag skulle kanske lyckas med någonting.

Haha. Så blev det inte.

Förra hösten började jag gymnasiet och fullkomligt älskade det. Allt var så nytt och spännande och jag hade så himla roligt. Jag tror det tog ungefär ett halvår, sen fattade jag. Då var det försent för att byta utan att gå om.

Jag sänkte mig från ett A till ett D i svenska på en termin för att vi aldrig gjorde något på lektionerna. Det var ju som sagt en praktisk skola och så fort man klagade så skulle man valt en annan, svårare linje. Jaha, tänkte jag.

Jag hittade en tjej, min i dag bästa vän, som jag höll mig till. Hon fick mig att fortsätta hur jävla jävligt det än var att gå dit. Vi hade blivit lovade massa evenemang och att sminka och styla. Så blev det inte. Det var det första halvåret, sen försvann det sakta men säkert.

Allting började kretsa runt hår (vilket jag aldrig varit bra på eller tyckt varit roligt). Vi skulle alltså stå i flera timmar för att få en jävla fläta perfekt och redan där började jag tappa motivationen. För detta var inget jag kunde, inget jag ville och jag började sakta men säkert ge upp. Men min fina vän puschade mig varje dag och utan henne hade jag nog hoppat av redan där och då.

Veckan innan skolstart inför årskurs 2 hoppade hon av och började en frisörlinje istället. Själv funderade jag också på att hoppa av i flera veckor för att jag verkligen hatade att gå dit så mycket, men gav det en chans till. Utan min stjärna i vardagen.

Efter första terminen i 2:an så fick jag förklarat för mig:

Vi blir INTE makeup artister & hårstylister

Vi blir skönhetsstylister (och ingen vill ha en skönhetsstylist utan en inriktad specialist på sitt yrke).

Jag kommer få plugga satan på komvux (för vi har inte tillräckligt med bra ämnen för att komma in på en vanlig linje). Vilket de sa att vi kunde. Man kunde välja till den svåra högskoleförberedande och komma in sa dem. Vilket jag gjorde. Fast nej, det gör du verkligen inte.

Du kan gå ut och jobba direkt. Jo, tack. Inte som det du utbildar dig i alla fall. Du kan få jobb på H&M om du har tur.

Alltså, jag kan inte söka in på högskolan direkt, för mina ämnen räcker inte till. Jag kan inte jobba inom skönhetsyrket eftersom jag måste specialisera mig.

Hade jag vetat detta hade jag lika gärna kunna gå frisör, för där får du det roliga med dig som vi inte får. De får lära sig färglära och klippa och vi får sätta upp hår. Fan, om jag bara vetat.

I alla fall, inlägget kan lätt bli lulligt eftersom jag verkligen inte vet vart jag ska börja eller sluta. Jag har helt enkelt slängt tre år rakt åt helvete. På grund av att jag inte orkade skolan när jag var som sjukast.

Jag måste hur som helst börja om skolan igen sen och att veta att jag inte kan använda dessa tre åren till ett skit, det gör mig så ledsen. Det enda jag kan skriva i mitt cv är att jag praktiserat lite överallt och att jag är ambassadör för Galio of Sweden.

Jag önskar att jag kunde välja om, gå Ekonomi eller Samhälle, för idag hade jag klarat det. Idag är jag understimulerad i skolan med viktiga ämnen och jag är så jävla trött på att sätta upp hår.

Anledningen till att jag inte hoppar av och börjar om? För att jag vill inte sitta som 20-åring och inte tagit studenten. När jag är 19 år ska mitt gymnasium vara slut. Jag vill bli av med skolan så fort som möjligt så jag kan jobba lite och sen söka till högskola. Men nu är min resa dit dubbelt så lång än vad jag trodde den skulle vara.

Ni ska veta, varje dag jag går upp till skolan har jag bara ett mål, gå dit och gå hem. För jag skiter i resten.

Jag är så omotiverad så det finns inte. För det enda jag ser är dagar och år som bara varit helt onödiga för mig. Jag mår så otroligt dåligt över det och jag har aldrig hatat skolan så mycket som nu.

Jag vill inte ens jobba som det här, för att det är en sån sjuk konkurrens och du måste alltid vara bäst. Jag kommer inte bli någon Linda Hallberg, jag ville bara ha några roliga år på gymnasiet och sen kunna gå vidare. Allt det har gått åt skogen nu. Och jag kan bara vänta på att detta går över.

Så innan, du väljer ett praktiskt gymnasium, tänk igenom allt tio gånger extra. Jag var mest säker av alla mina vänner och idag sitter jag och är den enda som inte kommer komma någonstans. Är det verkligen något du kan tänka dig jobba med tio år framåt? Har du drömmar om högskola? Tror du att kommer ha användning av det i livet?

Ni har ett tag kvar på er, se till att tänka igenom era beslut. Det som inte känns rätt då, kanske är rätt efter ett år. Det är lättare att byta från samhälle till stylist till exempel.

Hoppas ni inte gör samma misstag som mig! All lycka till er!

Sussi Tasinazzo