Att springa Kullamannen 100 miles

Loppet heter Kullamannen och är ett 100 miles (160 km) långt  lopp i Skåne. Den 4 november kl 18:00 går starten.

Det börjar med över 12 timmars mörkerlöpning. Och det lär väl också vara spöregn med tanke på årstiden.

Det var hur enkelt som helst att signa upp när det var över ett år kvar! Då låg det lååångt i framtiden. Nu är det mindre än tre(!) månader kvar och jag börjar få smått panik… ?

Hur skjutton ska jag klara av att springa så långt? I terräng dessutom!

Ja du, det är en jättebra fråga.

Det längsta jag sprungit hittills är 50 miles (vilket är 8 mil). Och då var jag döende den sista milen in i mål. Nu ska jag springa den dubbla distansen i ett svep.

Enda sedan Robinson har jag försökt hitta sätt att återskapa spänningen och äventyret jag upplevde under inspelningen. Men det är svårt. Och därför blir mina val av lopp extremare för varje gång. Den mentala utmaningen av att sova på backen och endast äta kokosnötter i 6 veckor har visat sig vara svårslagen.

Utöver Kullamannen ska jag den 3 september, herregud det är mindre än två veckor kvar, springa en backyard ultra.

Det är ett varvslopp. Varje timme går starten och det gäller att hinna runt banan på 6,7 km innan nästa start går. Hinner man inte tillbaka är man ute ur leken. Varv efter varv kör man tills det bara är en person kvar som springer ett ensamt varv och vinner. Jag har inga särskilda förhoppningar med tanke på mitt knä som bråkar med mig. Eller vänta här nu… Det har jag visst. Hej, vinnerskallen!

Och föresten, är ni nyfikna på hur jag tränar inför en såna här grejer kan ni följa mig på Strava.

1 kommentar

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.