Stulna och sålda mynt kan ge staten skadestånd
En tidigare anställd vid Kungliga myntkabinettet som anklagas för att ha sålt mynt från samlingarna för miljontals kronor kan bli skadeståndsskyldig – trots att han frikänts från brott.Det slår Högsta domstolen fast och skickar tillbaka målet till hovrätten.
Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet är ett svenskt museum för ekonomisk historia.
Museet ingår i myndigheten Statens historiska museer, och har verksamhet inom svensk penning- och finanshistoria samt medaljkonst.
Samlingarna omfattar mynt och andra betalningsmedel samt medaljer och andra föremål kopplade till numismatik eller finanshistoria.
Museet som är ett av de äldsta i Sverige hette tidigare endast Kungliga myntkabinettet, men bytte namn under 2020, i samband med att museet flyttade till samma lokaler som Historiska museet på Narvavägen i Stockholm. Museet låg tidigare på Slottsbacken i Gamla stan i Stockholm.
Källa: Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet
Den i dag 48-årige mannen åtalades i december 2018 för sex fall av grovt häleri. Mannen hade under flera år fri tillgång till valven och dess föremål på museet. Enligt åklagaren sålde han mellan 2009 och 2013 vid flera tillfällen mynt som han tagit från samlingarna till ett värde av nära fyra miljoner kronor.
Mannen har alltid förnekat och sagt att mynten kommer från arv eller att han köpt dem från andra samlare. Även om det skulle vara mynt från kabinettet skulle brotten enligt honom vara preskriberade då de införskaffats före december 2008, över tio år före åtalet som är preskriptionstiden för grovt häleri.
Prövade inte
Både tingsrätt och hovrätt gick på mannens linje och frikände honom med hänvisning till preskription. Därmed prövades heller aldrig åklagarens påstående om att de sålda mynten kom från museets samlingar.
Frikännandet innebar att museets skadeståndsyrkande på närmare fyra miljoner kronor avslogs.
Hovrättsdomen överklagades av Statens historiska museer, där myntkabinettet ingår, som hävdade att det är oklart hur preskriptionstid ska räknas vid häleribrott. Åklagarsidan överklagade inte och målet har därför endast gällt statens skadeståndsyrkande – HD har alltså inte prövat skuldfrågan.
Prövas igen
På onsdagen meddelades HD:s dom, i vilken domstolen slår fast att skadeståndsanspråket inte är preskriberat och att den delen ska prövas på nytt i hovrätten.
HD menar att preskriptionstiden gällande skadeståndsanspråken ska räknas från den dag föremålen har sålts – inte från den dag säljaren fått stöldgodset i besittning. Eftersom föremålen ska ha sålts mellan 2009 och 2013 hade preskriptionstiden inte löpt ut när åtal väcktes 2018.
Mannens försvarare Ingrid Elovsson säger att 48-åringen sedan tidigare är frikänd från brott och är att anse som oskyldig.
"Högsta domstolens dom innebär endast att skadeståndskravet inte är preskriberat och att hovrätten nu kommer att ta ställning till om min klient är skadeståndsskyldig eller inte", skriver hon till TT.
Enligt Elovsson är bevisningen svag och det är inte styrkt att mynten som sålts kommer från museet.
"Ärendet är således långt ifrån över och vi ser fram emot en prövning av saken i hovrätten", skriver Elovsson.
Välkomnas av museet
Kungliga myntkabinettet bytte 2020 namn och heter i dag Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet. Museichef Cecilia von Heijne skriver i en kommentar att hon välkomnar domen från HD:
"Det är av stor principiell vikt för många myndigheter och andra som hanterar samlingar som är en del av vårt gemensamma kulturarv och kollektiva minne".
De saknade föremål som 48-åringen åtalades för är bara en bråkdel av vad som enligt museet fattas i samlingarna. Enligt en inventering som gjorts saknas omkring 1 500 föremål, till största delen mynt, till ett värde av 25 miljoner kronor.
