Att byta namn är i dag enklare än tidigare. Men nu vill regeringen ta reda på om systemet kan utnyttjas av kriminella för att begå brott – eller komma undan polisen.
Skatteverket har fått i uppdrag att granska både namnbyten och skyddade personuppgifter i folkbokföringen.
Bakgrunden är att det har förekommit flera fall där personer som misstänkts eller dömts för allvarlig brottslighet har bytt namn en eller flera gånger. Nu vill regeringen veta om reglerna har blivit för generösa.
Lagen ändrades 2017
Sedan lagen om personnamn ändrades 2017 har det blivit lättare för privatpersoner att byta namn.
Bland annat togs tidigare begränsningar bort, vilket gjorde det möjligt att byta namn flera gånger. Det blev också fritt att byta till ett efternamn som minst 2 000 personer redan bär.
Det är just den möjligheten som nu ska granskas närmare.
Regeringen vill veta om upprepade namnbyten kan skapa problem för myndigheter, polisen och rättsväsendet när personer ska identifieras.
Kan användas för att komma undan polisen
I uppdraget till Skatteverket står det att myndigheten ska undersöka hur lagen fungerar i praktiken – och om den leder till problem ur säkerhets- och identifieringssynpunkt.
Det handlar alltså inte om att vanliga namnbyten ska förbjudas.
Men regeringen vill se om kriminella kan använda nya namn för att försvåra för brottsbekämpande myndigheter.
– Brottslingar ska inte kunna gömma sig bakom ett nytt namn för att undkomma lagen, säger Martin Melin, rättspolitisk talesperson för Liberalerna, i regeringens pressmeddelande.
Skyddade personuppgifter granskas också
Skatteverket ska också kartlägga om systemet med skyddade personuppgifter kan missbrukas av kriminella.
Skyddade personuppgifter finns till för personer som är hotade, förföljda eller riskerar att utsättas för brott. Det kan till exempel handla om personer som lever med hot från en tidigare partner, kriminella nätverk eller andra farliga personer.
Det finns tre nivåer av skyddade personuppgifter: fingerade personuppgifter, skyddad folkbokföring och sekretessmarkering. Fingerade personuppgifter hanteras av Polisen, medan skyddad folkbokföring och sekretessmarkering hanteras av Skatteverket.
“Ska inte kunna användas för att dölja kriminalitet”
Finansminister Elisabeth Svantesson säger att systemet inte får bli ett verktyg för kriminella.
– Systemet för skyddade personuppgifter i folkbokföringen ska inte kunna användas för att dölja och möjliggöra kriminell verksamhet, säger hon i pressmeddelandet.
Justitieminister Gunnar Strömmer betonar samtidigt att det fortfarande ska vara möjligt för människor att byta namn.
– Det är bra att människor har rätt att byta namn. Samtidigt är det angeläget att namnbyten eller skyddade personuppgifter inte missbrukas av kriminella för att begå allvarliga brott eller för att komma undan rättvisan, säger han.
Det här kan hända nu
Än så länge finns inget färdigt lagförslag om hårdare namnregler.
Först ska Skatteverket ta reda på hur stort problemet är – och om systemen faktiskt utnyttjas.
Det här ska Skatteverket granska
Skatteverket ska bland annat ta reda på:
- om upprepade namnbyten kan skapa problem för polis och myndigheter
- om personer dömda eller misstänkta för grova brott kan använda namnbyte för att undvika upptäckt
- om skyddade personuppgifter kan missbrukas av kriminella
- hur reglerna fungerar i praktiken
- om systemen behöver täppas till
Källa: Regeringen.
