Nyheter24
Annons

Folkhälsomyndigheten: Nu skärps greppet om antibiotika

Publicerad: 9 juni 2026, kl. 17:53
Uppdaterad: 9 juni 2026, kl. 18:18
Socialminister Jakob Forssmed (KD) på en pressträff i höstas där Sveriges nya strategi för att motverka antimikrobiell resistens presenterades vänster. Antibiotika-odling höger.
Nu skärps reglerna kring antibiotika i Sverige. Foto: Poppe, Cornelius/NTB/TT & Claudio Bresciani/TT.

Sverige stärker nu sitt långsiktiga arbete mot antimikrobiell resistens, där antibiotikaresistens pekas ut som ett växande globalt hot. 

Som en del av den nationella strategin får Folkhälsomyndigheten ett utökat uppdrag att säkerställa tillgången till både nya och äldre antibiotika.

”Vi kan inte luta oss tillbaka”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) betonar att arbetet är avgörande för både vården och landets beredskap:

”En trygg och stabil tillgång till effektiva antibiotika är avgörande för sjukvården, för att motverka antibiotikaresistens och för Sveriges beredskap. Sverige har i dag en låg nivå av antibiotikaresistens, men vi kan inte luta oss tillbaka", skriver han i ett pressmeddelande.

Annons

Uttalandet kommer i samband med regeringens arbete inom ramen för den uppdaterade AMR-strategin.

Större fokus på tillgång och beredskap

Enligt regeringen handlar satsningen både om att säkra framtida läkemedel och att minska sårbarheten i sjukvården. 

Sverige har i dag relativt låg antibiotikaresistens i internationell jämförelse, men utvecklingen globalt ses som oroande.

Annons

Tidigare uppdrag har bland annat handlat om att stärka lagerhållning och förbättra tillgången till särskilt viktiga antibiotika.

Del av större global kamp

Antibiotikaresistens beskrivs av Folkhälsomyndigheten som ett gränsöverskridande hot som kräver samarbete mellan länder, eftersom resistenta bakterier sprids över nationsgränser.

Myndigheten ska nu fortsätta arbetet med att både säkra tillgången och bidra till att bevara effekten av befintliga antibiotika.

Fakta: Antibiotikaresistens

Antibiotika används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier.

Överanvändning av antibiotika har lett till att vissa bakterier har blivit resistenta, motståndskraftiga.

När bakterierna stöter på antibiotikan kan de utveckla motståndskraft genom att mutera. Då behöver patienten byta till en sort som fungerar. Men i det långa loppet uppstår nya mutationer – och till sist finns i värsta fall inget mer att byta till.

Risken för resistens minskar om antibiotikan inte används i onödan och om bakterierna inte utsätts för alltför låga eller kortvariga doser.

År 2050 väntas 70 000 svenskar drabbas av resistenta bakterier varje år, enligt Folkhälsomyndigheten.

Bakteriers motståndskraft mot antibiotika, resistens, klassas av WHO som ett av de största hoten mot människors hälsa och kallas ibland en "tyst pandemi".

Källor: Nationalencyklopedin, Vårdguiden.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons