Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Aleks Sigfridsson, 25, är född med fel kön

- 04/12/2012, 12:07 -
Aleks Sigfridsson är 25 år gammal och född med fel kön.
1 av 7

Aleks Sigfridsson är 25 år gammal och född med fel kön.

Scanpix / Privat

David Eberhard anser att könskorrigering som medicinskt ingrepp inte fungerar som den ska eftersom dödligheten fortsätter efter ingreppet.
2 av 7

David Eberhard anser att könskorrigering som medicinskt ingrepp inte fungerar som den ska eftersom dödligheten fortsätter efter ingreppet.

SCANPIX SWEDEN

I Sverige korrigerar cirka 60 människor om året sitt kön.
3 av 7

I Sverige korrigerar cirka 60 människor om året sitt kön.

SVENSKA DAGBLADET

Många korrigerar sitt kön för att må bättre psykist då det har visat sig tidigare att transsexuella som är olyckliga över att inte kunna vara den de vill vara, har begått självmord. Nu visar forskning att transexuella som korrigerat sitt kön löper större risk att dö i förtid.
4 av 7

Många korrigerar sitt kön för att må bättre psykist då det har visat sig tidigare att transsexuella som är olyckliga över att inte kunna vara den de vill vara, har begått självmord. Nu visar forskning att transexuella som korrigerat sitt kön löper större risk att dö i förtid.

Scanpix

Aleks Sigfridsson väntas till nästa år inleda processen med ingrepp och behandlingar som en fullständig könskorrigering innebär.
5 av 7

Aleks Sigfridsson väntas till nästa år inleda processen med ingrepp och behandlingar som en fullständig könskorrigering innebär.

Han tycker att det ska bli skönt att en gång för alla äntligen kunna använda sig av ett allmänt omklädningsrum utan att känna sig utstirrad och ovälkommen.
6 av 7

Han tycker att det ska bli skönt att en gång för alla äntligen kunna använda sig av ett allmänt omklädningsrum utan att känna sig utstirrad och ovälkommen.

Ulrika Weserlund, förbundsordförande på RFSL, menar, till skillnad från Eberhard, att könskorrigering är en metod som faktiskt hjälper och räddar liv.
7 av 7

Ulrika Weserlund, förbundsordförande på RFSL, menar, till skillnad från Eberhard, att könskorrigering är en metod som faktiskt hjälper och räddar liv.

Svenska Dagbladet

Transsexuella som genomgår könsbyte begår oftare självmord efter operationen. Något som förbryllar och oroar forskarna.

Aleks Sigfridsson är 25 år gammal och född med fel kön. 

Han väntar på att få diagnosen transsexuell efter att blivit utredd, men redan innan diagnosen som berättigar honom både hormoner och operation tar han hormoninjektioner. Kompisar som redan genomgått könskorrigeringar ger honom sprutorna.

Sigfridsson kommer ursprungligen från Trosa, jobbar på en lågstadieskola, och sitter i dag i "Ungdomsförbundet för homosexuella- bisexuella- transpersoner och queerapersoners rättigheter" (RFSL Ungdom).

– Det har alltid funnits hos mig på ett eller annat sätt. Min första mening var "inte länning mamma", alltså "inte klänning mamma".

– Där jag kommer från, Trosa, finns knappt några transsexuella, där finns knappt några homosexuella. Så för mig var det svårt att komma underfund med att jag var transsexuell även om jag ofta kände att något inte var som det skulle. 

Hans könskorrigering väntas inledas nästa år.

Han tycker det är jobbigt att vistas i allmänna omklädningsrum och duschar, eftersom det bryter mot sociala regler. 

– Jag är inte accepterad i männens omklädningsrum där jag tycker att jag hör hemma, och inte heller i kvinnornas. Jag undviker därför situationer där jag hamnar i sådana situationer. 

Detta är ett problem som operationerna kommer hjälpa honom med. Sigfridsson är glad över att ingreppen betalas av staten även om det svider att transsexualism klassas som en sjukdom i Sverige.

–  Att få en diagnos är för mig en stor lättnad då det ingår i vårdsystemet och man slipper därmed bekosta allt själv. Men jag kan känna att ordet diagnos har en negativ klang eftersom man räknas som sjuk.

En av tre transsexuella dör i förtid

I Sverige genomgår ungefär 60 personer könskorrigering varje år. Transsexualismklassas av staten som en könsidentitetsstörning och ett medicinskt tillstånd, därför berättigar diagnosen offentlig finansierad vård.

Den totala kostnaden för en fullständig könskorrigering som består av flera olika behandlingar och ingrepp, varierar. Ett av ingreppen, "Facial feminization surgery" för män som blir kvinnor och "Facial masculinization surgery" för kvinnor som blir män, där ansiktet ändras för att få mer kvinnliga och manliga drag kostar totalt mellan 2,3 och 4 miljoner kronor om året. Detta enligt patientföreningen Benjamin för transsexuella och förre detta transsexuella. Detta ingrepp ingår dock inte bland de som staten betalar, och individen får bekosta detta själv.

De övriga ingreppen och behandlingarna betalas med skattepengar som ska hjälpa en grupp där den psykiska ohälsan är högoch där en av tre individer dör i förtid. 

Men ingreppen verkar inte fungera så bra som man först trott. Cecilia Dhejne är specialist i psykiatri på enheten för könsidentitetsutrediningar och sexualmedicin på Karolinska universitetssjukhuset. 2011 publicerade Dhejne en rapport där det framgår att en transsexuell person som genomgått en könskorrigering löper en högre risk att dö i förtid, i jämförelse med normalpopulationen. Det går inte med säkerhet attsäga vad den likartade dödlighetsnivån beror på men Dhejne säger att indikationer tyder på död i självmord, hjärt-och kärlsjukdom och rökrelaterad cancer.

"För många fungerar inte metoden"

David Eberhard är specialist i psykiatri, författare och debattör. Eberhard menar att metoden med könskorrigerande operation inte bör bekostas av staten om de inte ger det rätta resultatet.

– Hjälper det de transsexuella att må bra eller ej? Det är vad allt handlar om. För många fungerar inte metoden eftersom de utsatta fortfarande tar livet av sig. Därför tycker jag inte det är rätt att en behandling som inte fungerar ska betalas med allmänna pengar, säger Eberhard.

– Den dagen vi hittar en utvärderingsbar, fungerande metod kommer jag tycka att det ska betalas med skattepengar. Allt handlar om huruvida det hjälper eller inte, förtsätter han.

Men UlrikaWesterlund, förbundsordförande på RFSL menar att könskorrigeringfortfarande räddar liv och att Eberhard inte har specialistkunskap inom området.

– Könskorrigerande behandlingar räddar liv, men dåligtmående och självmord kan ju också bero på till exempel felaktiga förväntningaroch dålig information från vården.

Transsexuelle Sigfridsson anser, liksom Westerlund, att Eberhards uttalande är ganska typiskt från en person som inte har koll. Det är klart att folk kan må dåligt efter operationen men det beror inte på själva ingreppet, anser Sigfridsson. 

– Man kan nog aldrig riktigt bota psykisk ohälsa, oavsett vad det beror på. Men stöd hjälper en hel del, och har man inte tillräckligt med stöd både före och efter ingreppet så blir det svårt.

Vården brister

Det finns specialmottagningar för psykologiskt stöd för de som har bytt kön. Utöver det finns även vanliga psykiatriska mottagningar. Men enligt Dhejne behöver vården mer kunskaper.

– Vården måste bli bättre på att behandla depressioner och posttraumatiskt stressyndrom i denna grupp. Endel patienter skulle också må bra av ansiktskirurgi. Det finns även mycket fördomar både inom vården och i samhället somdrabbar denna grupp, säger Dhejne. 

Sigfridsson säger att han själv inte direkt mått psykiskt dåligt av sin diagnos, men han har inte varit bekväm i sin kropp.

– Alltså fram till att man korrigerar könet kan man må dåligt över att inte vara den man vill vara, men när man väl gjort det så har man ju det problemet ur världen, säger Sigfridsson och fortsätter: 

– Folk i min närhet har varit väldigt stöttande sen jag talade om för dem hur jag kände och vem jag egentligen ville vara.

Sigfridsson vet exakt vad han förväntar sig av sin operation. 

– En jobbig situation runt omkring en försvinner inte bara för att man går under kniven. Vissa kanske tror att om man bara får ordning på sin kropp så kommer allt annat lösa sig, vilket det väldigt sällan gör. 

Men han ser fram emot att kunna besöka ett allmänt omklädningsrum.