Rapporten bygger på två enkätundersökningar, en från 2020 och den andra från 2025. Resultatet visar att fler svenskar än tidigare nu instämmer i antisemitiska påståenden.
Samtidigt är det färre som tar tydligt avstånd från sådana påståenden.
”Bekymmersamt”
Till exempel är det bara 41 procent som helt eller delvis instämmer i påståendet att det vore acceptabelt med en jude som statsminister. En minskning med nio procentenheter jämfört med 2020.
— Det är bekymmersamt, säger rapportförfattaren Henrik Bachner.
Antisemitism förekommer, enligt rapporten, i alla delar av befolkningen. Men i vissa grupper syns den tydligare än i andra.
Det gäller bland annat äldre åldersgrupper och personer med viss religions- eller partitillhörighet.
Sociala medier
Någon enskild orsak till attitydförändringen slås inte fast i rapporten. Men Henrik Bachner pekar på att det kan handla om flera samverkande faktorer.
Bland annat nämner han den ökade antisemitism som noterats efter attacken mot israeler den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza.
— Men vi pekar också på sociala mediers betydelse för att sprida och förstärka antisemitism.
I den senaste studien från 2025 har Forum för levande historia även undersökt svenskarnas inställning till olika högerextrema konspirationsteorier. Till exempel svarade 10 procent att de helt eller delvis instämde i påståendet att det pågår ett ”folkutbyte” i Sverige.
— Det vore intressant att följa hur det sambandet ser ut över tid, säger Henrik Bachner.
