Fredspristagaren Memorials Moskvakontor stängs
Ryska organisationen Memorial är en av tre som tilldelas Nobels fredspris.Men bara timmar efter beskedet beslutade en domstol i Moskva att beslagta och stänga Memorials huvudkontor.
Vjasna (belarusiska för vår) är en organisation som arbetar för medborgerliga och mänskliga rättigheter. Den grundades 1996, i samband med demonstrationer för demokrati som ägde rum när Aleksandr Lukasjenko utökat sin presidentmakt via en ifrågasatt folkomröstning.
Vjasnas grundare och ordförande Ales Bjaljatski dömdes 2011 till fyra och ett halvt års fängelse för påstådda skattebrott. Domen dömdes internationellt ut som politisk och Bjaljatski släpptes efter tre år. Han fick därefter en rad internationella människorättspriser och erkännanden. Han har tidigare nominerats till Nobels fredspris flera gånger.
Sedan förra året är han åter fängslad, för påstådda skattebrott.
Organisationen har sitt säte i Minsk och har flera regionala kontor i Belarus. Den har internationella samarbeten med 14 organisationer varav några svenska: Civil Rights Defenders (tidigare Svenska Helsingforskommittén), Svenska Freds och Amnestys svenska avdelning.
Norska Nobelkommittén meddelade på fredagen att fredspriset i år går till den fängslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski från Belarus samt organisationerna Memorial och Center for Civil Liberties från Ryssland respektive Ukraina.
Beskedet väcker ilska i både Ryssland och Belarus
Timmar efter beskedet beslutade Moskva-domstolen att Memorials tillgångar skulle frysas. Domstolen fastslog att organisationens kontor i huvudstaden därmed är "statlig egendom", rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax.
Men Nobelkommitténs beslut möttes av hyllningar i omvärlden.
— Beskedet är helt fantastiskt, säger Robert Hårdh som arbetat nära Ales Bjaljatski.
— Jag har känt honom i över 20 år och han och hans kollegor har gjort ett fantastiskt arbete för mänskliga rättigheter, framför allt i Belarus men även internationellt, säger Hårdh, tidigare generalsekreterare för Civil Rights Defenders, som är märkbart rörd när TT når honom.
Grundade "Vår"
Bjaljatskis fru säger till nyhetsbyrån AFP att hon "översköljs av känslor".
— Jag sänder min djupaste tacksamhet till Nobelkommittén och det internationella samfundet för detta erkännande.
60-årige Bjaljatski är en av initiativtagarna till demokratirörelsen som uppstod i Belarus i mitten av 90-talet, säger norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen när hon presenterar årets pris.
— Han har ägnat sitt liv åt att förespråka demokrati och fredlig utveckling i sitt hemland.
Han grundade organisationen Vjasna, som betyder 'vår', 1996 som svar på en kontroversiell konstitutionsändring som stärkte president Aleksandr Lukasjenkos makt.
— Genom att ge Nobels fredspris 2022 till Ales Bjaljatski, Memorial och Center for Civil Liberties vill norska Nobelkommittén hedra tre framstående kämpar för mänskliga rättigheter, demokrati och fredlig samlevnad i grannländerna Belarus, Ryssland och Ukraina, säger Reiss-Andersen.
Nobelkommittén manar Belarus att omedelbart släppa Bjaljatski, som sedan förra året sitter i fängelse för påstådda skattebrott.
Center for Civil Liberties (CCL) bildades i Kiev 2007 med syfte att stärka människors rättigheter och demokrati i Ukraina.
Dokumenterar krigsbrott
Sedan Rysslands storinvasion av Ukraina i februari i år har CCL engagerat sig i att dokumentera ryska krigsbrott mot den ukrainska befolkningen, motiverar Nobelkommittén priset.
— I samarbete med internationella partner spelar centrumet en banbrytande roll i att hålla skyldiga parter ansvariga för sina brott, säger Reiss-Andersen.
"Vi är glada", hälsar CCL-chefen Oleksandra Romantsova via Facebook, men påminner om att "vi har mycket arbete kvar innan vi har segrat".
Även ryska Memorial har en bister vardag att tampas med denna Nobelvecka.
"Just nu, när hela världen gratulerar oss för Nobelpriset, pågår en rättsförhandling i Tverskojs distriktsdomstol om beslagtagandet av Memorials tillgångar", skriver organisationen enligt AFP.
— Människorättsorganisationen Memorial grundades 1987 av människorättsaktivister i forna Sovjetunionen som ville försäkra att offren för kommunistregimens förtryck aldrig glömdes bort, säger Berit Reiss-Andersen.
Fängslanden och försvinnanden
Aktörer för det civila samhället i Ryssland har utstått hot, fängslanden, försvinnanden och mord i många år. I december i fjol tvingades Memorial stängas för gott.
— Men människorna bakom Memorial vägrar stängas ned, säger Reiss-Andersen.
Hon avvisar tanken att valet av pristagare skulle vara ett födelsedagsbudskap till Rysslands president Vladimir Putin, som fyller 70 år på fredagen, men förklarar samtidigt att det sätter ljuset på "sättet civilsamhället och människorättsivrare förtrycks".
En reporter på plats på Nobelinstittutet i Oslo frågar om detta riskerar att orsaka ytterligare fara för aktivisterna.
— Det här är ett dilemma som Nobelkommittén ofta ställs inför, och är något vi alltid har i åtanke. Men vi ser det som att individerna bakom dessa organisationer har valt att åta sig en risk, och betala ett högt pris, och visar mod för att slåss för vad de tror på. Vi är givetvis särskilt oroade för Bjaljatski, som är frihetsberövad under mycket svåra omständigheter i ett fängelse, säger Berit Reiss-Andersen.
Beskedet om norska Nobelkommitténs val välkomnades med kraftfulla ord av FN:s generalsekreterare António Guterres:
— Enskilda organisationer är syret i en demokrati och katalysator för fred, social utveckling och ekonomisk tillväxt, säger han enligt AFP.
