Priset ses som "kraftfull markering" mot Ryssland

Det är Vladimir Putins födelsedag, och samtidigt dagen då ryska människorättsorganisationen Memorial, ukrainska Center for Civil Liberties och belarusiske demokratiprofilen Ales Bjaljatski tilldelas Nobels fredspris.

— Avsikten är att på hans 70-årsdag ge en tydlig signal att den norska Nobelkommittén, och i förlängningen hela västvärlden, protesterar kraftigt mot alla de konsekvenser som Putinregimens alltmer totalitära och nyimperialistiska politik har för hela Östeuropa, säger Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet, gör samma bedömning:

— Det är som en kommentar till det pågående skedet. Det rör alla tre länderna, Ukraina, Belarus och Ryssland, säger han.

Bekymrad över Memorial

Peter Wallensteen är dock bekymrad över situationen för den ryska människorättsorganisationen Memorial.

— Den har klassats som en utländsk agent av de ryska myndigheterna och i princip förbjudits. Dessutom ska man i princip ha likviderat hela deras arkiv om övergreppen under Stalins tid, och det är ju förfärligt, säger han.

Wallensteens oro var berättigad. Timmar efter det att norska Nobelkommittén meddelat årets fredspristagare svarade en domstol i Moskva med att beslagta Memorials huvudkontor i huvudstaden. "Den är numera statlig egendom", meddelade domstolen.

Aktivt civilsamhälle

Wallensteen har ingen närmare kunskap om den ukrainska organisationen som är med och delar på priset.

— Den är inte känd. Men den speglar bilden av ett enormt aktivt civilsamhälle. Den ger en bild av Ukraina som ett relativt öppet samhälle som kämpar för demokrati.

"En mycket modig man"

Inga Näslund, ansvarig för frågor rörande Östeuropa på Palmecentret, är upprymd över priset:

— Ales Bjaljatski är en god vän och en mycket modig man. Många flydde från Belarus när regimen slog ner på oppositionen men han återvände, och nu sitter han i fängelse. Jag hoppas att det här kan skydda honom och inte göra det svårare för honom, säger hon.

Hon tycker också det är bra att Memorial är med och delar priset.

— Det är bra att de uppmärksammas. De har haft det jättesvårt, vilket har lett till att de precis som alla andra organisationer i Ryssland har tvingats att fortsätta sitt jobb utomlands.

— Det är bra att även den ukrainska organisationen är med. Den behövs i en ren krigssituation.

Kritisk mot delat pris

Stefan Ingvarsson, som 2015–2020 var kulturråd vid Sveriges ambassad i Moskva, säger att norska Nobelkommittén gott kunde ha gett priset till var och en av organisationerna i egen rätt. Hopklumpade finns risken att de enskilda kamper som respektive aktör för hamnar i skuggan.

Priset till Ales Bjaljatski, som grundade belarusiska organisationen Vjasna, är viktigt eftersom det massiva förtryck som Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko utövar gentemot folket lätt försvinner under radarn, anser han.

Och ukrainska Center for Civil Liberties kan betraktas som en representant för hela det ukrainska civilsamhället, som ägnar sig åt att kartlägga krigsbrott den ukrainska organisationen Center for Civil Liberties.

— På sätt och vis ger man pris till hela Östeuropa, i stället för att välja ett perspektiv, säger Ingvarsson.