Erdogan svor presidenteden för en tredje period
Den långvarige turkiske ledaren Recep Tayyip Erdogan har svurits in som Turkiets president för en tredje mandatperiod på fem år.
Recep Tayyip Erdogan föddes i Istanbul 1954. Han blev stadens borgmästare 1994.
2001 grundade Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), som sedan 2022 har styrt Turkiet. I valet 2002 fick han inte ställa upp som kandidat, då han tidigare avtjänat ett kortare fängelsestraff för att offentligt ha citerat en dikt som ansågs propagera för islamistiskt våld.
Han tog över som premiärminister 2003, en roll han hade fram till 2014 med Abdullah Gül som president.
2014 valdes Erdogan själv till president, den första i Turkiet som utsetts genom allmänna val. Han omvaldes med absolut majoritet i juni 2018.
Under AKP:s första år vid makten upplevde Turkiet en kraftig ekonomisk uppgång. De senaste åren har ekonomin dock stagnerat, med skenande inflation och arbetslöshet, samtidigt som landet enligt många bedömare utvecklats i en auktoritär riktning.
Efter valet 2018 började Erdogan genom olika lagar och dekret att omforma statsapparaten på ett sätt som i princip innebar att den tidigare parlamentarismen ersattes av ett presidentstyre, med en mycket stor koncentration av makt till statschefen.
Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en alltmer framskjuten plats i det historiskt sett starkt sekulära Turkiet.
— Som president svär jag på heder och samvete inför den stora turkiska nationen att med all min makt arbeta för att skydda statens existens och självständighet, säger Erdogan under installationsceremonin som äger rum i Ankara.
Erdogan vann det turkiska presidentvalet i söndags mot oppositionskandidaten Kemal Kiliçdaroglu.
Erdogan svors in under en session i parlamentet före en installationsceremoni i hans stora palatskomplex. Anhängare tog emot honom utanför parlamentet trots kraftigt regn och täckte hans bil med röda nejlikor.
Senare på lördagen ska den 69-årige presidenten presentera sin nya regering. Presentationen ger en fingervisning för om framtiden för med sig en fortsättning på en oortodox ekonomisk politik eller en återgång till en mer konventionell.
Ett dussintal världsledare närvarar vid tillställningen, däribland Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Ungerns premiärminister Victor Orbán. Från Sverige deltar tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt (M).
Enligt statliga nyhetsbyrån Anatolia deltar även ledare från bland annat Azerbajdzjan, Venezuela, Sydafrika och Armenien.
