Minst 25 personer dödades i morgonattackerna enligt Gazas civilförsvar, som söker i rasmassor och undsätter drabbade efter anfallen. Uppgifter från vården talar om 24 döda i tre olika bombningar.
Tidigare hade civilförsvaret rapporterat sju dödsfall i bombningar som skedde under natten i städerna Beit Lahia, Beit Hanun, Gaza och Khan Yunis. Det framgår inte i detta skede om de olika uppgifterna handlar om samma anfall och dödsoffer.
Nästan 1 900 personer rapporteras ha blivit dödade sedan Israel återupptog flyganfallen mot det palestinska området den 18 mars. Då hade en första fas av en skör vapenvila löpt ut utan att parterna enats om en övergång till fas två. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu meddelade i helgen att krigföringen skulle trappas upp i syfte att sätta ännu hårdare tryck på islamiströrelsen Hamas i Gaza.
Utan hjälp i 50 dagar
I dagsläget har Israel blockerat alla hjälpförsändelser till det sönderbombade området i 50 dagars tid. Gaza har blivit ett hopplöshetens land på gränsen till undergången, larmar ledande FN-röster.
"Hungern sprider sig och fördjupas", skriver Philippe Lazzarini, som leder FN:s flyktingorgan för palestinier, Unrwa. Han konstaterar att det sker med berått mod och för mänsklig hand. Människorna i Gaza straffas kollektivt medan tusentals lastbilar med förnödenheter inte får komma in, skriver han vidare.
"Humanitär hjälp används som en spelbricka och som ett vapen i krig", skriver Lazzarini.
"Förmodligen det värsta"
Förra veckan meddelade tolv stora hjälporganisationer att det inte längre är fråga om risk för svält, utan att svält breder ut sig i hela Gazas befolkning.
— Det är sant att vi i nuläget förmodligen har den värsta humanitära situation som vi har sett hittills i kriget i Gaza, säger Jens Lærke, talesperson för FN:s humanitära samordningsorgan Ocha.
Sedan krigsutbrottet i oktober 2023, då Hamas hade attackerat Israel i stor skala, rapporteras fler än 51 000 människor ha blivit dödade vid israeliska anfall mot Gaza.
