Macron i EU: Solidariteten är en styrka
Mycket Macron blev det, för den som följde presidentens framträdande i Strasbourg under onsdagen.
EU:s ordförandeland har som främsta uppgift att leda ministerrådets möten och pågående förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Samtliga ordinarie toppmöten hålls dock i Bryssel under ledning av rådets permanente ordförande, för närvarande Belgiens förre premiärminister Charles Michel.
Ordförandeskapet roterar mellan samtliga medlemsländer under ett halvår i taget. Så här ser listan ut under de närmaste åren:
2022: Frankrike (vår), Tjeckien (höst)
2023: Sverige (vår), Spanien (höst)
2024: Belgien (vår), Ungern (höst)
2025: Polen (vår), Danmark (höst)
2026: Cypern (vår), Irland (höst)
Först 30 minuters starttal, i stället för planerade 20. Sedan en rejäl replik i 40 minuter till. Och så ett avslutande inlägg på drygt 20 minuter.
Macron talade i vanlig ordning vackert om EU-samarbetet och den "liberala demokratin" som enligt honom visat sin styrka genom sitt sätt att klara coronapandemin med öppenhet och samarbete.
— Pandemin har visat att solidaritet inte är en svaghet, utan en styrka, sade Macron i Strasbourg.
Tidigt i talet utlovade han också ett starkt försvar för de rättsstatsprinciper som på senare år skapat tvister mellan EU-ledningen och främst Ungern och Polen.
— Vi kommer att tala om och försvara rättsstatsprinciperna vid varje tillfälle. Principerna är inget som hittats på i Bryssel. Det är resultatet av vår gemensamma historia, sade Macron.
Rätten till abort
Talet innehöll också en tydlig passning till EU-parlamentets nyvalda talman, maltesiska högerpolitikern Roberta Metsola, som kritiserats för att ha röstat nej i olika omröstningar till stöd för rätten till abort.
— 20 år efter vår stadga om grundläggande rättigheter, bland annat om avskaffandet av dödsstraff i hela unionen, önskar jag att vi kan uppdatera den, för att vara mer tydliga om att skydda miljön och erkänna rätten till abort, sade Macron.
Bland svenskarna i EU-parlamentet är L och C de varmaste anhängarna av Macron. Men de är inte odelat positiva.
— Som varm Europavän blir jag glad och inspirerad av att höra en europeisk ledare som är kristallklar när det gäller demokrati och skyddet för mänskliga fri- och rättigheter, säger Karin Karlsbro (L).
— Samtidigt vill Frankrike göra mycket mer på det sociala området, vilket går stick i stäv med hur vi ser det. Och det finns också en tendens till protektionism i franska regeringar, vilket är direkt Sverigefientligt, anser Abir Al-Sahlani (C).
Kampanjen i gång
Ännu skarpare kritik får Macron samtidigt från några av sina egna landsmän i parlamentet, som passar på att göra onsdagens debatt till ett inlägg i kampanjandet inför vårens franska presidentval.
— Ni leder en klimatdödande allians med Polen och Ungern, stöder naturgas för att rädda en konkursmässig kärnkraft, fräser Yannick Jadot, som är miljöpartiet EELV:s kandidat i presidentvalet.
— Ni lovar ett slut på sprickorna men lämnar Frankrike och Europa splittrat som aldrig förut, anser François-Xavier Bellamy, som ingår i kampanjledningen för högerpartiet Republikanernas presidentkandidat Valérie Pécresse.
