USA:s utrikesminister Antony Blinken och hans ryske motpart Sergej Lavrov inleder mötet i Genève.
USA:s utrikesminister Antony Blinken och hans ryske motpart Sergej Lavrov inleder mötet i Genève. - Foto: TT

USA lovar Ryssland att återkomma

Som väntat skedde inga större genombrott vid fredagens tvåtimmarsmöte i schweiziska Genève, som planerades in med kort varsel i den spända situation som råder. Men bägge parter – USA:s utrikesminister Antony Blinken och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov – beskriver det som ett rakt och konstruktivt samtal.


Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

— Det här var inte en förhandling, utan ett uppriktigt utbyte av tankar, sade Lavrov ungefär efter mötet, som utgjorde något utav en kulmen på en vecka av intensiva diplomatiska kontakter och utspel för att försöka förhindra en möjlig rysk ytterligare invasion av eller intrång i Ukraina.

Utrikesministrarna har kommit överens om att USA ska ge Ryssland något slags skriftligt svar nästa vecka, vilket allra minst lär innebära att situationen förblir oförändrad i ytterligare några dagar.

Möjligen kommer Blinken och Lavrov också att träffas snart igen.

Antony Blinken, längst ned till vänster i bild, och Sergej Lavrov, längst ned till höger, vid tvåtimmarsmötet i Genève.

Handlingar, inte ord

Det är oklart hur konkret USA:s svar kommer att bli.

Antony Blinken säger att man kommer att lägga fram egna betänkligheter snarare än att direkt bemöta Rysslands krav. Han vidhåller att USA och dess allierade är beredda att agera om och när diplomatin går i stöpet och Ryssland genomför en regelrätt invasion av östra Ukraina.

— Vi följer det som är tydligt för alla inblandade. Och det är handlingar och agerande, inte ord, som spelar roll, säger den amerikanske utrikesministern.

Om Ryssland inte har för avsikt att anfalla Ukraina – som landet insisterar att det inte har – så borde de tiotusentals, möjligtvis 100 000 ryska soldater som har placerats vid gränsen kunna dras tillbaka för att visa lite god vilja, poängterar Blinken.

Nato, med USA i täten, har meddelat att en rysk aggression mot Ukraina kommer att få ett skarpt svar. Men ett sådant straff skulle av allt att döma utgöras av stora ekonomiska sanktioner mot Ryssland och inte ett militärt ingripande.

Västlig "hysteri"

Sergej Lavrov beskriver västs reaktioner på den ryska mobiliseringen som "hysteriska".

Han upprepar påståendet att Ryssland aldrig har utgjort ett hot mot Ukraina – trots den senaste soldatansamlingen, den olagliga annekteringen av den ukrainska Krimhalvön 2014 och den sedan dess sjudande konflikten i Ukrainas östra delar där separatister strider och har tagit makten med ryskt stöd.

Lavrov tycks inte heller veta vad han kan vänta sig för svar från amerikanskt håll nästa vecka.

— Jag kan inte säga om vi är på rätt väg eller inte. Vi kommer att inse det när vi tar emot USA:s skriftliga svar på alla våra förslag, sade han.

Ett något mer avslappnat ögonblick när utrikesministrarna hälsade på varandra. Blinken och Lavrov har haft anledning att träffas vid flera tillfällen det senaste året.

Balter skickar robotar

Ukraina anklagar Ryssland för att föra in ännu fler vapen i det separatistkontrollerade Donbass i östra Ukraina. Moskva har sedan 2014 knutit regionen mycket nära sig och förser lokala styren med såväl ekonomiskt som militärt stöd.

Ryssland "fortsätter att utöka stridskapaciteten" för de Moskvatrogna separatisterna och har sedan början av januari försett dem med stridsvagnar, artilleri och andra vapen, enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst.

Strax före utrikesministrarnas krismöte kom Ryssland med krav på att Natostyrkor lämnar Natoländerna Rumänien och Bulgarien – krav som Nato snabbt avfärdade. Efter mötet meddelade tre andra Natomedlemmar vid Rysslands gräns – baltstaterna Estland, Lettland och Litauen – att de skickar robotar till Ukraina för att förstärka ukrainskt luft- och pansarvärn.

Ryssland vill ha en rad garantier av Nato – i första hand om att Ukraina inte ska tillåtas gå med i alliansen. Man vill också att Nato ska trappa ned sin närvaro i medlemsländerna i östra Europa. Det har Nato avfärdat som helt orealistiskt.

TT
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Senaste nytt

Skott mot bostad i Örgryte

Raketer mot Israel efter dödlig attack i Libanon

2 timmar sedan
Den Hamasallierade shiamilisen Hizbollah har avfyrat raketer med tunga stridsspetsar mot städer i norra Israel – för första gången uttryckligen mot civila mål.

Polisen rapporterar om misshandel, Kristianstad

2 timmar sedan
"Man misshandlad av ett flertal personer", skriver polisen på sin hemsida.

Kavli vill ta större klimatansvar – ska minska utsläppen: “En tuff resa”

2 timmar sedan
Livsmedelskoncern Kavli vill ta ett större ansvar för miljön har därför satt upp egna klimatmål. Målen bygger på en noggrann analys av verksamhetens klimatpåverkan.

Glad överraskning: Japans månsond är vid liv

3 timmar sedan
USA:s senaste sond klarade det inte. Men Japans lilla landare visar sig nu, mot alla odds, ha överlevt ännu en brutal natt på månen. "Vi fick svar från Slim i går kväll!" utropar landets rymdstyrelse lättat.

Ett rekordartat kvartal på Wall Street

3 timmar sedan
Ett lysande kvartal är till ända på New York-börsen. Det pågående rallyt har ökat aktievärdet med cirka fyra tusen miljarder dollar på tre månader och rekorden har smattrat som spön i backen.