Ishockeyns mörka och alkoholiserade baksida

Under sommaren 2011 drabbades hockeyvärlden av tre dödsfall. Derek Boogaard, Rick Rypien och Wade Belak omkom alla tre under tragiska omständigheter. Rypien och Belak uppges ha begått självmord till följd av mentala problem och i Boogaards fall var det en dödlig mix av oxikodon och alkohol som berövade världen på en lysande hockeystjärna.

Med anledning av händelserna valde Nyheter24 att gräva sig djupare ner i sportens mörka baksida. En sida där alkoholismen är utbredd och många spelare drabbats av grava mentala problem efter alla slag mot huvudet.

– Det finns en väldigt mörk baksida av hockeyvärlden. Jag vet om tre vänner från min tid som som krökade ihjäl sig, berättar en nedstämd Börje Salming om de tuffa tiderna efter att rampljuset försvunnit och ruset av att spela en match är borta.

"Det är väldigt hemskt"

Att ishockey är en stentuff sport där utövarna får motta hårda slag mot hjärna och kropp råder det inga som helst tvivel om. Slagen som spelarna utsätts för får långtgående konsekvenser för hjärnkapacitet och bland annat framtida demens kan utvecklas betydligt snabbare än för en vanlig person på grund av påfrestningar mot huvudet.

Den 13 maj i år hittades Derek Boogaard död i sin lägenhet i Minneapolis. I kroppen återfanns vid obduktion en dödlig mix av alkohol och oxikodon (ett smärtstillande preparat). Bara månader senare föll ytterligare två NHL-spelare offer för depression. Både Rick Rypien och Wade Belak begick självmord till följd av sina mentala sjukdomar.

– Det är verkligen väldigt hemskt, konstaterar Markus Näslund, general manager för Modo Hockey och tidigare hyllad forward i NHL, som ändå menar att hela ansvaret inte kan ligga hos de olika klubbarna.

Depressioner, demens och alkoholism

I Sverige är debatten kring professionella elitidrottsmäns försvinnande liten. Problemen som uppstår i samband med att depressioner, demens och andra mentala svårigheter utvecklas - diskuteras sällan. Men när många hockeyspelares karriärer är över, är det alldeles för ofta som flaskan och tablettburken tar över.

– Jag känner väldigt många på andra sidan Atlanten som har drabbats av alkoholism efter avslutad karriär, säger Börje Salming till Nyheter24 och fortsätter:

– Det är jättemånga som faller offer för det.

Börje Salming spenderade som alla vet hela 17 säsonger i NHL, varav 16 i Toronto Maple Leafs. Han vet vad han pratar om. Många kom och många gick under den svenske legendarens tid i Kanada. Och många fick problem när de sista skären hade tagits.

– Helt plötsligt är ju karriären över. Man har mycket mer fritid som måste fyllas ut och det lyxliv man tidigare levt kanske inte går att leva längre. Det var då trillade många av pinn.

Några personliga svårigheter har han själv aldrig känt. Varken med spriten eller med hjärnskador. Kroppen har däremot fått sig en hel drös med smällar, men några smärtstillande piller behöver han inte ta.

– Jag tränar fortfarande väldigt mycket vilket håller kroppen igång, säger han.

Stort mörkertal

Det finns ingen statistik över hur pass utbredd varken alkoholismen eller hjärnskadorna är. "Det finns säkert ett stort mörkertal", menar Salming och berättar även att han vet om många som skäms över sina bekymmer.

- Det måste vara många som inte vågar berätta, säger han.

"Vet inte om det är bättre i Europa"

Skillnaderna mellan elitserien och NHL är otaliga. En av de större är hur utbildning och det personliga omhändertagandet ser ut i elitserien. Även om det är långt ifrån fläckfritt finns det där som ett skyddsnät. Men ändå faller tyvärr spelare igenom och blir en del av baksidan ingen vill veta om.

– Man önskar att klubbarna kunde göra mer för att ta hand om spelarna efter att de lägger skridskorna på hyllan, säger Markus Näslund till Nyheter24.

Modos nuvarande general manager hävdar att resurserna olyckligtvis inte räcker till för att hjälpa alla. "Man vill, men det går inte", menar han.

Näslund bekräftar också att, framför allt i Nordamerika, är problemen stora med kraftigt missbruk av alkohol efter avslutade ishockeykarriärer.

– Jag har inte sett några siffror på hur det ser ut i Europa, men i NHL är det väldigt många som drabbas, säger Näslund - också han med en nedstämd röst.

Självmord och droger

Det finns en mörk och på gränsen till hemsk baksida av hockeyvärlden. Hjärnskakningarna gör sig påminda många år efter smällarna. Depressionerna som följer kan få förödande konsekvenser, likaså missbruket av alkohol och droger.

– Man måste själv förbereda sig på ett liv efter karriären. Alla vi som spelat vet att man en dag måste lämna livet på isen. Den dagen kommer snabbt och då måste man se till att ha något att falla tillbaka på. Jag tror att vi i Sverige är både bättre på att förmedla det viktiga i att anpassa sig till ett liv efter karriären, här utbildar sig fler spelare till exempel.

Ett påstående Börje Salming köper.

– I Sverige läser vi klart gymnasiet innan proffskarriären påbörjas. Då är det förmodligen lättare att sen hoppa in på den banan igen, än vad det exempelvis är i USA där juniorerna ofta går rätt in i NHL.