Parkslide är en av arterna som bekymrar Trafikverket. Arkivbild.
Parkslide är en av arterna som bekymrar Trafikverket. Arkivbild. - Foto: Marianne Ahlenius/TT

Svårstoppade växter hotar trafiken

Blommor och träd som vem som helst kan odla i sin trädgård är ett växande hot mot både vägar och tågspår – och kostar stora belopp att bekämpa. Får vi in en “ny lupin” är det ytterst beklagligt, säger Johan Rydlöv på Trafikverket.


Fakta: Detta är en invasiv art

Genom tiderna har vi haft stor nytta av främmande arter från världens alla hörn i trädgårdar, i jord- och skogsbruk och för jakt.

Men några främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och skadar ekosystemen. De kallas främmande invasiva arter.

Källa: Naturvårdsverket

Lövträdet robinia med sina klasar av vita blommor odlas i trädgårdar och parker runtom i landet. Men sprider den sig i naturen kan den inte bara bilda täta snår som tar över betesmarker och skogar – utan även utgöra ett bekymmer för järnvägen.

Hittills har den snabbväxande och invasiva arten spridit sig till en handfull banvallar och naturreservat i Skåne, enligt Johan Rydlöv, sakkunnig på Trafikverket.

Eftersom trädet svarar med att effektivt skjuta ut nya rotskott när den klipps kan det bli en utmaning att hålla den borta från tågledningar.

— I dag är robinian under kontroll, men i ett allt varmare klimat vet vi hur snabbt det kan gå, säger han.

Parkslide vid rälsen

Andra invasiva växter är redan i dag ett växande hot mot infrastrukturen.

I fjol gjorde Trafikverket hundratals åtgärder mot framför allt lupin och parkslide, betydligt fler än föregående år, uppger Rydlöv. Samtidigt har spridningen av invasiva arter fortsatt att öka under 2024.

Trädet robinia har förmåga att ta över skogarna. Arkivbild.

Parkslide uppmärksammades nyligen då den slagit rot på en kilometerlång tågsträcka mellan Eskilstuna och Västerås, rapporterade SVT Nyheter. Det satte käppar i hjulet vid ett rälsbyte eftersom växten sprids när man gräver i den.

När det gäller lupinen finns den numera i hälften av alla artrika vägkanter.

Rydlöv efterlyser större medvetenhet om hur gemene man kan bidra till spridning av invasiva växter som jättebalsamin och kanadensiskt gullris.

— Du förstår kanske inte att du är med och skapar problemet om du har, eller planterar, en invasiv art, som sedan sprids ut i vägkanten där det blir svårare att siktröja till exempel.

"Rätt riktning"

Varken parkslide eller lupiner är förbjudna att odla, men finns med på ett förslag till en nationell förteckning som skulle innebära ett förbud.

— Det vore ett steg i rätt riktning, säger Johan Rydlöv som även sätter hopp till nya metoder som utvecklas, exempelvis värmebehandling, för att stoppa växterna.

Samtidigt väntas nya invasiva växter spridas till Sverige när klimatet blir varmare och arter kommer trivas längre norrut i landet. Till exempel gäller det robinia där Sverige riskerar en liknande situation som i Centraleuropa där trädet tagit över hela skogsekosystem, påpekar Rydlöv.

— Möjligheten att lösa detta glider oss snabbt ur händerna. När spridningen är etablerad kan man sitta med problemet i 50 eller 60 år.

TT
/
/
/
SVT
/
Hot
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!