Presidentveto mot Georgiens agentlag
Georgiens president Salomé Zurabisjvili lägger sitt veto mot den omstridda agentlagstiftning som parlamentet i veckan röstade igenom.
Georgiens nya så kallade agentlagstiftning innebär att organisationer som får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet ska registrera sig hos myndigheterna som organisationer som verkar i främmande makts ärende.
Det väcker frågor om pressfrihet, om bistånd från bland annat Sverige och om själva lagtexten, som av allt att döma utformats enligt en modell som används i Ryssland för att kringskära civilsamhälle och regimkritik.
Regeringen motiverar det med att det krävs en större transparens i vissa pengaflöden till landet. Ett näst intill identiskt lagförslag drogs tillbaka härom året till följd av stora protester, men det lades sedan fram igen.
Georgien har nyligen blivit kandidat till ett EU-medlemskap, men den nya lagen får antas gå helt på tvärs med flera grundläggande kriterier för att landet ska kunna bli fullvärdig medlem.
Ett par opinionsmätningar som har genomförts under de senaste åren har visat att en stor majoritet av Georgiens befolkning – fler än fyra av fem – vill att landet går med i EU.
Zurabisjvili meddelade strax efter parlamentets omröstning att hon skulle lägga in sitt veto mot lagen, som har väckt starka reaktioner såväl inom som utom Georgien.
— I dag har jag lagt in mitt veto för lagen som i grund och botten går i rysk anda och som är grundlagsvidrig, säger hon på lördagen i ett tv-sänt tal.
I torsdags sade Zurabisjvili i en intervju med AP att lagen går mot "georgiska attityder".
— Den är inte förenlig med vår uttalade politik att närma oss en europeisk integrering, sade hon och lade till att det är hennes "plikt att göra allt i min makt att stötta ett närmande mot Europa".
Sista ordet är dock inte sagt. Parlamentet kan köra över presidentens veto, om tillräckligt många röstar för det.
Folkmassor har protesterat mot lagförslaget i Georgiens huvudstad Tbilisi och flera andra städer under lång tid, i vad som har beskrivits som de kanske största proteströrelsen sedan landet blev självständigt.
Efter parlamentets votering hyllade Kreml den georgiska regeringen, medan USA och många EU-länder kritiserade beslutet.
Den nya så kallade agentlagen innebär att organisationer som får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet ska registrera sig hos myndigheterna som en organisationer som verkar i främmande makts ärende.
