Inför 2024 genomförde Pensionsmyndigheten flera förändringar i premiepensionen. De som är födda 1938 eller senare omfattas av premiepensionen och i slutet av förra året meddelade myndigheten att en höjning var att vänta.
– Nästa år bidrar premiepensionen med ett plus till den totala pensionen för de allra flesta, sa Linda Wiese, analytiker på Pensionsmyndigheten då.
.jpg)
Pensionsmyndigheten: 13,8 miljarder till premiepensionen
Torsdagen den 17 maj är det således dags för Pensionsmyndigheten att påbörja insättningar till pensionsspararns konton. Främst handlar det då om fondrabatter och arvsvinter, som sätts in i samma veva som premiepensionsavgifterna dras.
De fondrabatter som sätts in uppgår under 2024 till 6,5 miljarder kronor, och används till att köpa ytterligare andelar i det gjorda fondvalet. Därtill kommer myndigheten även sätta in 7,8 miljarder kronor i arvsvinster, det vill säga pengar från de som avlidit under 2023 och som nu fördelas mellan sparare och pensionärer.
– Arvsvinster är pengar från avlidna som inte hade valt efterlevandeskydd för sin premiepension. Istället fördelas då den kvarvarande premiepensionen tillbaka till alla sparare och pensionärer med premiepension, säger Anna Gasslander som är chef för fondhandel på Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.
.jpg)
Så fördelas Pensionsmyndighetens insättning 2024
Totalt rör det sig om närmare 13,8 miljarder kronor som nu fördelas mellan de som har rätt till premiepensionen.
Nedan redovisas insättningar och avgifter. Inom parentes redovisas siffrorna från 2023:
- Fondrabatt: 6,522 miljarder kronor (6,262 miljarder kronor)
- Arvsvinst: 7,798 miljarder kronor (6,668 miljarder kronor)
- Överföringsvinst: 12 miljarder kronor (11 miljarder kronor)
- Avgift: -529 miljoner kronor (-441 miljoner kronor)
Total insättning: 13,791 miljarder kronor (12,5 miljarder kronor)
Antal konton: 8 361 000 (8 180 000)