Då var man tillbaks i Sverige och igen och kan konstatera  att det är mer snö nu än när vi åkte för två veckor sedan. Mysigt på sätt och vis men inte jättebra för vår hemmapremiär i mitten på mars.

Om man summerar lägrets matcher konstaterar jag att det varit lite upp och ned både offensivt och defensivt. Vi gör ingen särskilt bra match mot Elfsborg, de är hetare än oss och framförallt Bajrami verkar vara i riktigt bra form. Orsaken till att vi varit lite ojämna kan vara att testat lite olika spelsystem och även gått runt på en hel del spelare. För egen del kan jag bara konstatera att två veckors full träning inte räcker för att man ska vara i full matchform. Behöver nog ett antal veckor till innan jag kan prestera på den nivå jag vill.

Personligen är jag av den åsikten att ett tvåveckorsläger är i längsta laget, hotelldöden blir rätt påtaglig de sista dagarna. Det är andra året i rad vi bor på samma hotell och det bästa med hotellet får jag säga är maten. En fantastisk buffé med kalla förrätter, huvudrätter med flera sorters kött och fisk och en fullproppat efterrättsbord. Undrar om inte somliga lagt på sig ett och annat kg under veckorna vi varit där. Kocken var en härlig figur alltid lika glad och entusiastisk och så där rund go som man tycker en kock ska vara. Framförallt blev han bra kompis med brassarna som förstod vad han sa. Sista kvällen hade de stort kramkalas och tog ett gruppfoto med alla brassar och kocken. Marcus T gillade han också, snackade spanska med honom hela tiden och kallade honom för Guti som han tyckte han var lik. Marcus blev till slut lite frusterade och sa till Igor, vår brassetolk, "Igor, säg till honom att jag inte förstår spanska", men kocken brydde sig inte om det utan körde på med sitt snack om Guti.

Jag, Zlatan, Jimmie och Paulus tog bilen in till Marbella den sista em som var ledig. Planen var att strosa runt och kolla lite i affärer och kanske ta en fika. Uflykten blev ett riktigt fiasko. När vi till slut lyckats parkera bilen började det duggregna och sedan tilltog detta regn bara i styrka. Som vanligt när vi ska shoppa i Spanien är det alltid stängt, vi lyckas aldrig klura ut hur det där med siestan fungerar.  Det hela slutade med att vi åkte till ett stort varuhus och handlade lite där.

Resan hem flöt på rätt smidigt, även om den tog sin lilla tid. Bussen från hotellet avgick vid 06.45 och kl 20.30 stod jag hemma i  hallen och kunde krama om familjen.

Ytterligare en ny dag i Spanien. Vädret är som tidigare, så där halvmolnigt och 12-14 grader, inget väder du blir direkt solbränd i men bra träningsväder.

Sista matchen på lägret går av stapeln i morgon. Det blir Elfsborg vi får möta i matchen om femteplatsen. Skrev tidigare att jag hellre ville möta Rosenborg, främst för omväxlingen skull. Fördelen med att möta Elfsborg är vi får en tydlig värdemätare på hur vi står oss i den inhemska allsvenska konkurrensen, Elfsborg är alltid bra och med i toppen av allsvenskan. Vi känner till varandras styrkor och svagheter väldigt väl och det brukar vara jämna matcher.

Sedan måste jag skriva lite om David Elm som just nu gör succé i Premier league. Fantastiskt roligt! Jag vet att det var mycket snack när han gick dit, ”han kommer inte att på spela en minut”, ”vad ska han där och göra?” etc. Handen på hjärtat, vem hade tackat nej till en sådan chans? Chansen att spela i världens kanske bästa liga, få möta de bästa, maximal uppmärksamhet, mångdubbelt med pengar m.m. Vet inte om jag hittar någon bra liknelse men som om kommunalrådet i bonnhåla 1 skulle tacka nej om han blev uppringd och fick chansen att sitta med i regeringen eller som om programledaren i lokal-TV i bonnhåla 2 skulle tacka nej om han blev erbjuden att leda Melodifestivalen. Visst, man kan tvivla på sin egen förmåga men hade man inte ångrat sig resten av livet om man åtminstone inte hade försökt?

David vågade försöka och har fått slita ont ett antal månader och har säkert tvivlat på sin förmåga men nu har han fått chansen och han har tagit den. Även om han inte får spela en minut till så har i alla fall startat ett antal matcher i premier league och även gjort mål, det var det förmodligen inte så många som trodde om den äldste Elm-brodern. Jag har själv mött David under oräkneliga träningspass, vi hamnade ofta på olika lag och mötte ständigt varandra i man-mot-man dueller på träningarna. Han är ingen briljant tekniker och att säga att han är snabb är elakt mot de snabba. Däremot är han oerhört jobbig att möta, tung, bra på täcka bollen, listig och sådär lagom småful vilket säkert många allsvenska mittbackar kan intyga. Sedan har den viktiga egenskapen som han delar med sina bröder från Broakulla, den småländska envisheten och tjurskalligheten. Det har visat sig att den räcker rätt långt, även i världens bästa liga. Hoppas du får många lyckosamma år i Premier league David.

Fyra dagar kvar av lägret innan hemresa på lördag. Hotelldöden börjar infinna sig så smått.

Igår hade vi match mot Shakthar Donetsk från Ukraina, som för övrigt vann Europe league för något år sedan. Själv såg jag matchen från sidan. Jag har följt Kalmar FF sedan ca 1983 och spelat seniorfotboll sedan 1995 och jag kan inte minnas en match där vi har haft så litet bollinnehav. Spelarna i Shakthar var oherhört snabba och bollskickliga. Under första delen av första halvlek var det spel mot ett mål. Försvaret och Zlatan i mål gör ett bra jobb och det dröjer en bit in i halvleken innan de kan göra mål på en straff. I andra halvlek har vi lite mer boll och får även ett par chanser men är väl aldrig rikitgt nära att hota dem. Var väl inte alltför besviket efteråt, de flesta kände väl att detta var det klart bästa lag de möt i sitt liv eller som Kjell Nyberg uttryckte sig när jag snackade med honom efter matchen: "Fan, en av deras spelare kostar ju lika mycket som hela vår trupp!"

Annars rullar dagarna på. För egen del har detta inneburit en del genispelande med Zlatan, Jimmie, Lindberg och Erik. Jimmie klättrade på väggarna häromdagen och jag tog på mig att rasta honom. Förra året besteg vi ett "berg" i La Manga, i år bestämde vi oss för att ta oss in till Esteponas hamn via stranden från vårt hotell. Blev en del klättrande över stenar och sönderblåsta pirer. Esteponas hamn är mycket trevlig med fullt av restauranger och båtar i allt från lyxklass till ekor.

En match återstår innan vi åker hem. På torsdag möter i antingen Elfsborg eller Rosenborg, detta avgörs ikväll. Vore kul om det blev Rosenborg, Elfsborg möter vi i träningsmatch om några veckor och dessutom känns det som vi har mött dem ca hundra gånger de senaste åren.

För egen del börjar jag längta hem, har tre små barn som jag inte har sett på ett tag nu...

Nu har snart en vecka av lägret gått. Rutinerna med träning och mat börjar sitta rätt bra. Tyvärr har mobilen jag använder för att filma och fota med dött fullständigt och kommer nog aldrig åter till liv. Jag har en annan mobil men bilder och filmer blir av högst tveksam kvalitet.

Jag fick göra debut för året i matchen mot Molde. Otränad och lite småförkyld bytte jag i 65 min, då stod det 5-2 till oss. Det blev ytterligare tre mål i matchen som slutade 6-4 till oss. Det positiva i matchen var självklart vårt anfallsspel, framförallt i första halvlek, vi kunde ha gjort mer än sex mål. Varje gång bollen var på deras planhalva så fick Ricardo eller Abi en målchans kändes det som. Sen kan vi inte vara nöjda med att släppa in fyra mål. I de två matcherna vi spelat i Spanien har vi släppt till flera av målen på inlägg, något vi får träna lite extra på.

Alla aktiviteter här nere dokumenteras noggrannt av de två närvarande lokaltidningarna samt Kalmar FF:s eget webbteam som år verkar ha satsat lite extra på bilder från spaanläggningen. När det inte är träning eller någon annan gemensam aktivitet hänger vi mest på rummen och sysselsätter oss så gott det går. Tobbe E, Marcus T och Stefan L lägger mycket av tiden på trav. Trots långa diskussioner och spel både frukost, lunch och middag har vinsterna hittills uteblivit. När det inte finns något trav att spela på kör de Chicago istället. Vinsten består antingen av en Harry Boy eller att förloren skall vara betjänt åt vinnaren under nästa måltid.

För egen del har det blivit sälskapsspel och film på kvällarna. Lindberg har tagit med sig Svea rike. Efter att ha förklarat regler i en halvtimma körde han, jag, Zlatan och Jimmie igång ett spel. Inte särskilt överraskande vann jag ganska ohotat efter flera fina taktiska finesser. Jimmie och jag har ordnat filmkvällar genom att vi lånat Nannes projektor och möblerat om på hotellrummen. Riktig biokänsla! Den största succen hittillls är Van the man the freshman year, då inte mindre än sju personer bänkande sig för att se lite klassisk amerikansk collegefilm.

Nu väntar två matcher till denna vecka och förhoppningsvis ytterligare några bra filmer.

Efter en seg resa har vi installerat oss på hotellet och hunnit träna ett par pass på gräs.

Strul...

Skrivet av:

Förrätt, huvudrätt och efterrätt

Skrivet av:

Skrivet av:

Skrivet av:

Full fart på Helen o Jörgens

Skrivet av:

Skrivet av:

Skrivet av:

Skrivet av:

Då var näst sista bortamatchen för i år över. 1-1 mot Helsingborg får väl anses vara ett godkänt resultat. Sett till matchen var det även ett ganska rättvist resultat.  Det var en match som präglades av en hel del kontringar. Helsingborg gillar att ställa om snabbt med diagonala bollar på Henke Larsson eller någon av yttermittfältarna. Vi visste om att det skulle spela på det viset och var förbereda men de gör det rätt bra ändå. HIF tar ledningen tidigt i matchen efter en snyggt skott av Makondele, just efter en spelvändning. HIF attackerar med en hel del folk i sina anfall och kan man sno bollen då finns goda chanser att kontra på dem. Vi hade flera lägen i första halvlek som vi slarvar bort. Till slut kommer dock Ricardo Santos igenom på ett snyggt sätt och sätter 1-1.

Jag tyckte det kändes att detta var en match mellan två lag som inte längre har chans på guldet, kändes lite avslaget både på planen och på läktarna. Andra halvlek är jämn och både vi och HIF har ett par chanser men det blir inga fler mål.

Efter matchen var det dopingkontroll. Petter Wastå och nykomlingen Mattias Johansson var de lyckligt utvalda. Wastå med sin rutin klarade av att trycka ut tillräckligt många droppar på acceptabel tid men sedan blev vi sittandes i bussen. Vi väntade och väntade. Ca 1 timme efter det att vi borde ha påbörjat hemresan kom Mattias ut. Han hade då druckit fem loka och ett antal koppar kaffe. Till slut lossnade allt och dopingkontrollanterna fick vad de behövde och mer därtill.

Skrivet av:

Säsongen börjar gå mot sitt slut. Tre matcher på åtta dagar sedan är allsvenska 2009 över. För vår del i Kalmar FF handlar de tre sista matcherna om att vi ska placera oss bland de fyra bästa och därmed få möjligheten att spela i Europa nästa år.

Vi har blandat och gett ganska kraftigt den senaste tiden. Vi vann mot Göteborg på hemmaplan och gjorde en bra match. I nästa match förlorade vi mot bottenlaget Örgryte med 4-2 i en av våra sämsta matcher på mycket länge. Senaste matchen innebar ett oavgjort resultat hemma mot GAIS, en match där vi tappar ledningen två gånger om. Båda målen tillkommer på andrabollar efter fasta situationer.

Att vi varit så ojämna under den senare delen av allsvenskan tror jag kan bero på att vår trupp har blivit något tunnare sedan bröderna Elm försvann. Vi är mer beroende av enskilda spelares dagsform nu när alternativen inte är så många. Vi har även tappat en del fysik till förmån för ett kvickare lag. Detta har märkts en del på fasta situationer.

Nu har vi tre tuffa matcher kvar. Det börjar med Helsingborg borta imorgon. Henke Larsson lär vara på hugget då detta kommer att vara en av hans sista matcher. På tisdag möter vi Malmö hemma. Ett Malmö som har sett riktigt bra ut under den senare delen av serien. Sedan avslutar vi allsvenskan med Djurgården på bortaplan nästa söndag. Ett Djurgården som antingen slåss för sin överlevnad eller som redan kan ha åkt ur.

Skrivet av:

Skrivet av: