MP: "Regeringens förslag för utsatta barn bara kosmetika"
"Fritidspengen leder inte till en förändring av situationen - i värsta fall tror regeringen att den har gjort sitt och missar den viktiga poängen att se över hur trygghetssystemen fungerar och hur alla de som i dagsläget står utanför ska få en ärlig chans", skriver Per Bolund och Magnus Ehrencrona från Miljöpartiet.
"Regeringen har beslutat om ett förslag om att införa en fritidspeng i syfte att förbättra möjligheterna för barn att delta i organiserade fritidsaktiviteter. Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Fritidspengen är avsedd för de barn som lever i hushåll med knappa ekonomiskt resurser under en längre tid. Förslaget innebär därför att den riktas till barn i familjer som har försörjningsstöd och som haft det i minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden."
Källa: regeringen.se
Det finns något märkligt med den proposition som regeringenska lägga idag. Det handlar om fritidspeng till barn i hushåll medförsörjningsstöd. Regeringen slår knut på sig själv i sin ansträngning att visaen omsorg om de fattigaste barnen. Men de grundläggande problemen förändrasinte alls av regeringens förslag.
Förslaget innebär att barn som lever i familjer som fåttsocialbidrag i minst 6 månader ska få en så kallad fritidspeng för att kunnavara med på en regelbunden ledarledd aktivitet. Av någon anledning begränsasförslaget till barn mellan årskurs 4 och 9. Och självklart är det bättre förett barn att ha möjlighet att vara med på en fritidsaktivitet varje vecka änatt inte ha det. Men det gäller attskilja stort från smått.
Regeringen försöker plötsligt värnaom ekonomiskt utsatta barn, men missar att konsekvenserna av den politik defört har försatt ett mycket stort antal barn i ekonomisk utsatthet. I detljuset blir det absurt att nu efter snart åtta års regerande rikta sig till desom man förmodar har det mest hopplöst, och ge allmosor. Det blir också absurtatt väldigt många barn som nu lever i svåra ekonomiska situationer hamnar heltutanför regeringens förslag.
Under 2012 var det drygt 131 000 barn vars föräldrarnågon gång under året fick ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. När detgäller långvarigt bistånd, som beräknas som minst 10 månader under året var det52 600 barn som hade det, och är nu fler än vad de var för fem årsedan.
Om man istället tittar på det mått för ekonomisk utsatthet somRädda barnen tagit fram, så räknar man inte bara med de som får försörjningsstödutan även de som har låg inkomststandard enligt en särskild beräkning. Då omfattas232 000 barn. Det är därmed bortåt 200 000 barn som lever i ekonomiskutsatthet som inte alls nås av regeringens förslag om fritidspeng. Situationenser olika ut i landet. I Malmö, som har den högsta andelen barn i ekonomisktutsatta hushåll är enligt Rädda Barnens mått 31,9 %. Ser man enbart till försörjningsstödetvar det 9,6 %.
Många av remissinstanserna pekade på att de istället för attgöra den här typen av reform hellre förordar en utökning av de generellastödsystemen. Miljöpartiet instämmer starkt i detta. Regeringens försämringarav arbetslöshets- och sjukförsäkringen har tvärtom skickat fler familjer ifattigdom.
Socialförsäkrings- och arbetslöshetssystem behöver varabreda försäkringssystem som går in när människor behöver. Inträdesvillkoren skainte vara för snäva. När det finns breda fungerande försäkringssystem kommerfler klara sig och slipper vända sig till socialtjänsten för att bli biståndsbedömda.Miljöpartiet förordar på sikt ett system med Arbetslivstrygghet, ettheltäckande statligt trygghetssystem vid sjukdom och arbetslöshet.
Försörjningsstödet som konstruktion var tänkt som etttillfälligt bistånd, ett yttersta skyddsnät och har aldrig varit tänkt som enpermanent försörjningskälla. Det är dessutom integritetskränkande att behöva gåtill socialtjänsten och be om biståndet. De allra flesta vill och kan klara sigsjälva om de ges förutsättningar till det.
Fritidspengen leder inte till en förändring av situationen.I värsta fall tror regeringen att den har gjort sitt och missar den viktigapoängen att se över hur trygghetssystemen fungerar och hur alla de som idagsläget står utanför ska få en ärlig chans. Sveriges fattiga barn behöverinte kosmetiska förändringar, de behöver verklig trygghet.
Per Bolund (MP), ekonomiskpolitisktalesperson
Magnus Ehrencrona (MP),riksdagsledamot
