Anny Berglin: "Se upp Mårten Andersson, kvinnornas tid är nu"

Mårten Andersson, välkänd komiker, säger att ingen vill sekvinnliga komiker. Att publiken sviker, inte för att komikerna är tråkiga, utanjust för att de är kvinnor. Eller så är hans åsikt helt enkelt att kvinnor, typallihopa, är genuint supertråkiga? Det är väl ändå för märkligt, att det ärhelt okej för manliga komiker att dra skämt som ibland är så tråkiga att käkargäspas ur led, men om en kvinnlig komiker gör det så är det ett tecken på attalla kvinnor är tråkmånsar.

Självfallet har det att göra med könsroller vi alla tvingasin i, på ett eller annat sätt. Det är obekvämt med kvinnor som tar plats. Dåspelar det inte så stor roll vilken plats de tar: om de är framgångsrikaaffärskvinnor, om de är politiker, författare eller komiker. Det är så djuptinborrat i vår ryggmärg att kvinnor helst ska ta ett steg åt sidan och hållatyst. Låta männen tala.

Det är 2014 och vi diskuterar fortfarande huruvida kvinnorkan vara roliga. Vilket trams! Som att humor skulle vara något kopplat till detkön vi identifierar oss som. Som att humor skulle vara något medfött, ochingenting man lär sig.

Men vilka är det som främjas av detta trams, vilka är detsom får ta plats helt ohotade i rampljuset? Just det: männen. De behöver inteens vara roliga (jag tittar på er, Filip och Fredrik) för att bli hyllade ochupplyfta som komiska genier. Vi är så vana vid lustiga och roliga killar att viser det som helt normalt. Men kommer det en tjej och försöker samma sak, nej dåblir det obekvämt och jobbigt.

Vad har då Mårten Anderssons utspel om kvinnliga komikerlett till? Jo, Karin Adelsköld som också var involverad i projektet vars syftevar att lyfta fram kvinnliga komiker får inte längre vara med. Att honprotesterade mot Anderssons syn på kvinnliga komiker blev tydligen för mycketför tidningen Amelia, som var medarrangör, så bye bye.

Det krävs ju ärligt talat inget geni för att se det totaltologiska i detta. En man bashar kvinnliga komiker, får mothugg av en kvinnligkomiker och det är i slutändan HON som får all skit. Om inte det här är etttecken på hur obehagligt och obekvämt det är för vissa med kvinnor som tarplats, ja då är det svårt att säga vad som skulle vara det.

Mårten Andersson har förstås helt fel. Det finns otroligtmånga roliga kvinnor, kanske är de till och med fler än de roliga männen. Mensjälvfallet har de, liksom alla kvinnor, säkert någon gång fått höra att de skata ett steg åt sidan och hålla tyst. Låta männen tala. Då är det nog inte heltenkelt att harkla upp sig och ta ton, kräva att få plats och vara sådär liteobekväm och jobbig. Inte blir det enklare av manliga komiker som totaltosynliggör de kvinnliga komiker som annars hade kunnat fungera som förebilder.

Hur får man roliga kvinnor att våga då? Tja, man kan förskojs skull ta en titt på Mårten Anderssons beteende – och göra precis tvärtom. 

Anny Berglin, 
feminist, debattör och vänsterpartist