Kor har det inte så bra som vi människor tror. Djurplågeriet är tvärt om utbrett inom mjölkindustrin, skriver Djurens parti
1 av 2
Kor har det inte så bra som vi människor tror. Djurplågeriet är tvärt om utbrett inom mjölkindustrin, skriver Djurens parti - Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX
Jonas Paulsson, partiledare för Djurens parti
2 av 2
Jonas Paulsson, partiledare för Djurens parti

"För varje dag som går blir mjölkpriset allt högre för korna"

"Deras kalvar tas ifrån dem direkt efter födseln och mjölken som var avsedd för kalven går istället till människor för att ha på smörgåsen, på tårtan eller på jordgubbarna. De tvingas ge bort all sin mjölk", skriver Djurens parti.


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Om Djurens parti

Djurens parti vill föra in djurens perspektiv in i politiken eftersom djuren utgör en stor del av vårt samhälle och ekonomi och varje år avlivas 85 miljoner djur enbart i Sverige. Partiet bildades i februari 2014 och fick 0.25 procent av rösterna i valet till EU-parlamentet.

Följ dem på Twitter: @Djurensparti 

Hemsida: djurensparti.se 

Djurens parti vill fasa ut de enorma mjölksubventionerna för att motverka det eskalerade djurplågeriet och skapa en hållbarare matmarknad. Huvuddelen av Sveriges åkermark används till foderodling och två tredjedelar av det svenska nötköttet kommer från djur inom mjölkindustrin. Den svenska jordbruksindustrins andel av EU:s gigantiska jordbrukssubventioner är alltså mycket stark kopplat till Sveriges mjölkproduktion, vilket är samhällsskadligt då den konkurrerar ut djur- och miljövänliga växtbaserade mjölkalternativ.

Mjölkkornas lidande ökar snabbt av strukturella skäl. Vid 1800-talets början mjölkade en ko runt 600 liter mjölk per år. Idag är den siffran 8341 liter. Detta har möjliggjorts genom en extrem avel, genom användning av kraftfoder och genom att kornas kalvar tas ifrån dem. Sedan 70-talet har mjölkproduktionen per ko fördubblats. För att klara detta måste en ko dricka 150 liter vatten om dagen och äta enorma mängder kraftfoder, detta samtidigt som det råder stor brist på mat och vatten i många delar av världen. Denna utveckling är allvarlig och ohållbar.

Mjölkindustrin har dessvärre lyckats mycket bra med att förmedla sin ljusa bild av Bregottfabriken. Kor som betar i sommarsolen ses som en idyll och kosläppen på försommaren är populära tillställningar. Flertalet tror att mjölk och andra mejeriprodukter är livsnödvändiga. De lanseras som probiotika, som sportdryck och som botemedel mot benskörhet. I skolan har många fått lära sig att mjölk är livet. Nu är det dags att ifrågasätta dessa sanningar och på allvar börja reflektera över vad mjölk verkligen innebär för vår hälsa, för miljön och framförallt för de som måste producera den.

Mjölk är som bekant något som mödrar av olika djurarter producerar för att mätta sina nyfödda ungar. Hur kommer det sig då att vi tar mjölk från andra arters mödrar och dricker själva? Jo, därför att för människor bosatta i svårodlade områden har mjölk historiskt utgjort en extra näringskälla. Idisslare har nämligen en förmåga som människor saknar, de kan omvandla gräs till mjölk. När kalven fått sin del av mjölken, kunde människan ta det som blev över och därmed nyttja energin från gräset som annars hade varit otillgängligt. 

I dagens Sverige har vi emellertid en helt annan verklighet. Kor omvandlar inte längre gräs till mjölk, utan matas med framförallt spannmål och sojaprotein, så kallat kraftfoder, som människan istället hade kunnat äta direkt. Kraftfoder ges eftersom ingen ko kan producera så mycket mjölk som vi kräver av dem idag, om de bara äter hö. Från att ha omvandlat obrukbart gräs till drickbar mjölk, fungerar de enbart som levande förädlingsmaskiner. Vi stoppar in ätbar föda i ena änden och får ut en annan ätbar produkt i andra änden. Mejeriprodukter är idag inget tillskott till kosten utan en basvara som dessvärre ingår i nästan alla mål vi äter.

När vi som barn frågade om kor inte tycker att det är jobbigt att bli mjölkade, fick vi svaret att de vill bli mjölkade för annars gör det ont. Många har därför aldrig tänkt på att kor enbart ger oss mjölk eftersom de har fött ett barn, och att deras amning fungerar på samma sätt som hos oss människor. En förlossning för en ko är dessutom på många sätt lik en kvinnas förlossning. Det handlar ofta om många smärtsamma timmar och det är vanligt att veterinär tillkallas för att komplikationer uppstår. Det har blivit allt vanligare med kalvningsförlamning, ett livshotande tillstånd som uppstår då mjölkproduktionen sätter igång efter en förlossning och då de högmjölkande korna producerar så mycket mjölk att deras kroppar får akut kalciumbrist. Ibland går deras liv inte att rädda. Skillnaden mot oss människor är dock att kvinnor får behålla sina barn, medan kornas förlossning alltid åtföljs av en synnerligen traumatisk separation.

För varje dag som går blir mjölkpriset allt högre för korna. Deras kalvar tas ifrån dem direkt efter födseln och mjölken som var avsedd för kalven går istället till människor för att ha på smörgåsen, på tårtan eller på jordgubbarna. De tvingas ge bort all sin mjölk. Faktum är att få djurslag i Sverige utnyttjas lika brutalt som mjölkkorna. För deras skull och för miljöns skull bör mjölksubventionerna därför slopas så att den hållbara havremjölken kan konkurrera på lika villkor.

Jonas Paulsson, partiledare för Djurens parti
Madeleine Bichel, veterinärstudent vid SLU

/
/
/
Kor
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Borde vi bojkotta mjölk?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.