"Vi får inte glömma folkmorden som ännu pågår i Irak och Syrien"

Det som nu pågåri bland annat Syrien och Irak är inget annat än religiös utrensning ochfolkmord.

Människor dödas eller drivs bort från sina hem och lämnar efter sig städer somMosul, som historiskt sett haft en kristen majoritetbefolkning, helt tomma påkristna. Det är en katastrof som hamnat i skymundan i media.

Det är i skuggan av Ukrainakrisen samt Israel ochPalestinakonflikten som terrorgruppen IS (tidigare känd som ISIS) utfört enutrensning av kristna och shiamuslimer i mellanöstern. Det är inget somuppmärksammats speciellt mycket i svensk media. Hundratals människor avrättasåt gången på öppen gata för att sprida skräck. Städer som irakiska Mosul hartömts på kristna som inte vågar stanna kvar i sina hem eftersom de riskerar attdödas enbart baserat på deras religion.

I slutet av maj detta år kidnappades 200 barn av terrorgruppen IS i norraSyrien för att tvångsrekryteras som barnsoldater. Detta fick knappast sammauppmärksamhet som kidnappningen som utfördes av gruppen Boko Haram vilket ärhelt förkastligt. Båda händelserna är helt otänkbart hemska och förtjänar sammauppmärksamhet.

Så fort en ny händelse eller konflikt uppstår glöms ofta en”gammal” bort i media. Syrienkonflikten verkar bli en sådan då rapporteringenavtagit mer och mer för att ge plats åt både Israel-Palestinakonflikten såvälsom Ukrainas kris.

Syrienkonflikten uppfattas nog av många som komplicerad och ytterstsvårfattlig. Jag var tills nyligen en av alla dem som blundade för den pågåendekrisen så länge. Jag förstod inte, och förstår fortfarande inte helt ut,konflikten i Syrien och valde därför att inte ta reda på mer. Det var enklareså, men det är något jag skäms över otroligt mycket nu. Vi har inte råd attvälja enbart vissa konflikter att engagera oss i om vi ska kunna kalla osssjälva för medmänniskor.

Man behöver inte förstå konflikten för att kunna kännamedlidande med människor som utsätts för ohyggligt lidande. Man behöver inteförstå vad de olika stridande grupperna vill för att se det hjärtslitande i attbehöva lämna sitt hem och kanske även sitt land. Man behöver heller inte förstådet politiska spelet för att inse att inget barn ska behöva utstå det som skeri Irak och Syrien.

Vi måste vara konsekventa i vårt fördömande av brott mot mänskligheten. Finnsdet energi och hjärta att gång på gång ta upp kampen för Palestinas folk såmåste vi kämpa minst lika mycket för de människor som lider i Irak och Syrien.Vänd dem inte ryggen.

Engagera dig, involvera dig och gör det du kan.

I solidaritet med folket i Syrien och Irak!

Magnus Krantz,
Student