"Skogsbranden visar varför det är dags att öppna gränserna"

Den värsta skogsbranden i modern tid. Branden är utom kontroll och trots stora räddnings- och släckningsinsatser har människor dött och tusen tvingats fly från sina hem. Idag Sverige, igår Kongo, imorgon Rumänien. 

Lek med tanken att Västmanland är ett eget land och att alla de tusen personer som flytt branden skulle ses som flyktingar i Sverige. Bankande på våra gränsers portar, jagade av elden. En massinvandring utan dess like, omöjlig att hantera. För inte har vi varken tid, råd eller plats. Vi stänger gränsen och erbjuder hjälp på plats. Eller? Sociala medier svämmas just nu över av inlägg som vittnar om en fantastisk social hjälpinsats. Allt annat hade egentligen varit otänkbart. 

En människa i nöd är en medmänniska i nöd, en syster, en broder. Hjälpen når nu även utanför det direkt humanitära. En kvinna med en gård full av hästar fick genom ett inlägg på Facebook direkt hjälp av människor i närheten som kom med bilar och hästtransporter redo att hjälpa henne att flytta sina hästar till tryggare platser. Hundratals kor bereds nu plats på nya säkrare gårdar. ”För att jag är övertygad om att om jag hamnade i samma situation skulle någon göra det för mig” som en av gårdsägarna säger till Sveriges radio. 

Det tog inte heller lång tid innan plan från både Frankrike och Italien var på väg för att hjälpa till vid släckningen av elden. Ett av världens absolut rikaste länder får nu alltså internationell hjälp, inte ens vi klarar detta själva. 

Snart kommer röken ha skingrat sig och kvar finns askan av det som tidigare var liv. Men branden härjar vidare, inte här, men där. Vilka är vi då? Vi kan vara bröder, systrar, medmänniskor. Globalisera solidariteten, öppna gränsen, för att jag är övertygad om att om jag hamnade i samma situation skulle någon göra det för mig

Daniel Breece,
Frilansjournalist