Djurens Rätt: "Nu dör 100 000 älgar – för nöjes skull"

När hösten kommer stoltserar män ochkvinnor med vapen och döda älgar på många tidningsuppslag. Jägarna kommer dennärmaste tiden att döda runt 100 000 älgar och skada tusentals – för nöjesskull.
Jag är inte ensam om att anse att jakt för spänningoch avkoppling är grymt mot djuren. Det anser nämligen även två tredjedelar av Sverigesbefolkning enligt en undersökningfrån Sveriges lantbruksuniversitet. Samtidigt konstateras att lika många ärnegativa till "jakt på älg, hjort och rådjur, om anledningen är att fåspänning och avkoppling".

De flesta jägare påstår att jakten i förstahand ger dem avkopplingi naturen och trevlig samvaro med jaktkamrater. Detta till trots verkar självadödandet spela en viktig roll då de lägger mycket pengar på jaktarrenden och tekniskutrustning för jakten.

Enligt en av de sällsynta studierna över antalet älgar som skadskjuts är detså många som 14 000 älgar som måste eftersökas innan de kan dödas. Runt 1 000individer återfinns aldrig och vi kan bara föreställa oss det fruktansvärdalidande som går dem till mötes. Ett bukskott kan leda till plågsambukhinneinflammation, smärtan från sönderskjutna mjukdelar och ben är stor,medan långsam blodförlust leder till svaghet och successivt nedsattallmäntillstånd.

Lidandet under älgjakten är endast toppen på ettisberg och är inte ens årets största jakt, som många kanske tror.

Fredlösa från första andetaget är rävar ochgrävlingar. Årsungar av räv och grävling får jagas under vår och sommar ochsedan vidtar höst- och vinterjakten på de vuxna. De jagas för att de konkurrerarmed jägarna om viltet. De tar nämligen byten som jägarna själva vill döda. Dethär kallas för viltvård. Årligen dödas omkring 80 000 rävar och30 000 grävlingar av den anledningen.

Änder och fasaner föds upp till levande måltavlorför hugade köpare. Det rör sig om flera hundra tusen fåglar som släpps ut föratt dö i en kanonad av hagelskott. Hageljakten leder inte så förvånande tillomfattande skadeskjutning och lidande för djuren.

275 000 måsar, kråkfåglar, duvor ochbjörktrastar dödas för att de anses vara skadedjur. De drabbas av så kalladskyddsjakt året runt. Detta trots att skyddsjakt egentligen bara får ske ”omdet inte finns någon annan lämplig lösning”.

Människan samexisterar med de vildadjuren och konflikter mellan oss uppstår. Lösningen är inte att enbeväpnad part dödar och orsakar lidande för den obeväpnade. Den enda jakt jagkan föreställa mig som acceptabel är när det handlar om att avsluta lidandetför svårt skadade eller sjuka djur. I övrigt behöver vi som samhälle hittaandra sätt att lösa de konflikter som uppstår mellan människor och vilda djur.Jakt och dödande kan inte längre få vara utgångspunkten för livet i svenskaskogar.

Camilla Björkbom
Förbundsordförande, Djurens Rätt