"Du ser aldrig den rasifierade personen, bara hans ursprung"

Alla ni som skriver Facebook-statusar angående personer med utländsk bakgrund eller människor som tigger som beter sig illa. Vad vill ni ha ut av det, egentligen? Jag är uppriktigt nyfiken.

En gång skrek en stockholmare att "alla ni på landet" är inavlade. En gång följde en svensk tonåring efter mig hela vägen hem från krogen, för att han vägrade ta ett nej. En gång frågade en svensk man om jag gillar att bli våldtagen. En gång lånade jag ut pengar till en svensk kille som inte betalade tillbaka. Många gånger har många människor betett sig illa mot mig.

Vad hoppas jag nu få ut av den här statusen? Att den delas tiotusentals gånger, så att vi en gång för alla får ett bevis på att alla svennar, tonåringar och stockholmare är sjukt otrevliga? Eller skulle jag kanske ha struntat i att skriva den här statusen över huvud taget, och helt enkelt konstaterat att världen är full av riktigt otrevliga människor och att jag har haft oturen att möta några av dem?

För det är ingen storslagen nyhet att du har träffat en otrevlig människa. Jag tror att du gör det flera gånger dagligen. Och du kanske skriver om det ibland också. Du kanske möter en väldigt otrevlig svensk kille i kassakön. Jag kan slå vad om att den statusen inte hade börjat med "Jag är inte svenskfientlig, men...". För det är självklart för dig att den svenska killen inte är representant för alla svenska killar. 

Och du skriver förmodligen inte att "det var en svensk kille i kassakön". Du skriver förmodligen bara "Det var en idiot i kassakön". För där är inte nationaliteten på killen relevant över huvud taget. Den svenska killen är bara en vanlig idiot.

Men när killen i kassakön inte är svensk, då blir hans ursprung helt plötsligt ganska viktigt va? Då är det inte en vanlig idiot som står där. Då är det en nationalitet som står där. Så vad får du ut av att skriva den där statusen om de där människorna som alltid börjar med "Jag är inte rasist, men..."?

Therese Andersson