Emma Blomdahl och Julia Östfeldt
Emma Blomdahl och Julia Östfeldt - Foto: Ulrika Norman

”Ordet samtyckesbrott kommer att förminska alla våldtäktsoffer”

Föreningen Tillsammans: "Vi båda har blivit våldtagna och det var otroligt viktigt för oss båda i vår bearbetningsprocess att just kunna säga 'jag har blivit våldtagen'."


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Om skribenten

Besök Föreningen Tillsammans webbsida.

De senaste dagarna har samtyckesbrott diskuterats mycket. Det var genom en tävling som man ville få fram ett nytt ord för våldtäkt och man kom då fram till samtyckesbrott. Initiativtagaren har hävdat att det gör att brottet nu kan ta hänsyn till de brott som ligger i gråzonen, men även att ordet underlättar för gärningsmän att kunna förstå att det de gjort är ett brott, då många inte vill kalla sig våldtäktsmän.

Vi ser framförallt två stora problem med det föreslagna ordet.

För det första förminskar det den utsattas upplevelse av brottet. Vi båda har blivit våldtagna, och även om vi i början inte kunde kalla det detta, så var det för oss båda otroligt viktigt i vår bearbetningsprocess att just kunna säga ”jag har blivit våldtagen”. Detta för att det då blev tydligt att vi utsatts för ett ohyggligt och grovt brott, men även att skulden då inte längre var vår. Att säga ”jag har blivit utsatt för samtyckesbrott” kommer inte innebära samma upprättelse för den utsatta och riskerar att förminska upplevelsen, detta då samtyckesbrott är ett ord som inte alls väger lika tungt som våldtäkt.

Det andra problemet vi ser med ordet är att det är framtagit för att bemöta gärningsmäns behov. Att hänsyn tas till gärningsmän ser vi redan i dag tillräckligt av, både i domstolar och i övriga samhället. Vi har ofta kommentarer som ”ja men vad hade du gett honom för signaler” eller att ”men han är inte en sådan, han har ett bra jobb”. Att använda ordet samtyckesbrott för ”gärningsmännens skull” skulle bara innebära att ytterligare en del av samhället nu förminskar den utsatta och visar hänsyn till gärningsmannen. Dessutom tror vi att gärningsmäns ignorans till att förstå att det de gjort var ett brott kommer kvarstå oavsett vad vi kallar det, för ingen vill vara en brottsling.

Vi är medvetna om att kunskapen om vad våldtäkt är till stor del är låg, och att många bär på stereotypa bilder av brottet. Emellertid ser vi inte att detta problem kan lösas genom att börja kalla brottet för samtyckesbrott.

Det vi snarare ser som en lösning är att i betydligt större utsträckning prata om våldtäkt. Diskutera det i skolor, på arbetsplatsen och runt köksbordet. Det var därför vi lanserade Föreningen Tillsammans, där vårt främsta arbete är att föreläsa för ungdomar om våldtäkt och dess variationer. På de skolor vi besökt har vi dels mött ungdomar som innan såg våldtäkt som enbart en överfallsvåldtäkt, men som efter samtal och diskussioner vidgat sitt synsätt till att se våldtäkt som ett brott då en person utför en sexuell handling mot någon mot dennes vilja. Detta resultat kan inte uppnås genom att brottet våldtäkt byter namn, utan bara genom att vi arbetar med en förändring av normer och attityder.

Det som behövs är ökad kunskap om innebörden av våldtäkt, inte ett nytt ord.

Emma Blomdahl och Julia Östfeldt,
Föreningen Tillsammans 

/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Är ordet
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.