Stina Bergström (MP): "Klimatpolitiken i Lima också aktuell i Sverige"

Efter att Samarbetsregeringen tagit över från Alliansen agerar nu Sverige äntligen ansvarsfullt i klimatförhandlingarna i stället för att lämpa över bördan på andra länder. Det ger mig kraft att vara aktiv i klimatarbetet på hemmaplan.  

Denna vecka följer jag klimatmötet på plats i Lima, Peru, som medlem av den svenska delegationen. Här träffas ministrar från världens länder för att diskutera de hot världen står inför. Det är ett avgörande möte för att få till ett bindande klimatavtal i Paris 2015. Att följa förhandlingarna på nära håll ger perspektiv på inrikespolitiken och påminner mig om att politik handlar om samarbete. Vi måste enas för att lösa ödesfrågan för kommande generationer, våra barn och barnbarn.

Under alliansregeringens åtta år vid makten var klimatpolitiken i det närmaste obefintlig, det märktes inte minst under partiledar- och budgetdebatterna, då varken Fredrik Reinfeldt eller Anders Borg ens nämnde ordet klimat. Och medan åren gick blev tecknen på klimatförändring i Sverige allt fler. Nyligen rapporterade SMHI att Sverige kan vänta sig höjda havsnivåer, fler extrema väderhändelser, fler översvämningar och sämre tillgång till dricksvatten. Utifrån den kunskapen måste vi anpassa samhällets beredskap för att skydda oss.

Här i Lima blir det tydligt att global uppvärmning är en fråga om global rättvisa. Klimatförändringarna hotar hela världen, men de fattigaste länderna drabbas hårdast. Jag stolt över att vara här som miljöpartist, eftersom regeringsskiftet innebär förändring för de fattiga länderna. Sverige har lovat att stödja FN:s gröna klimatfond med fyra miljarder kronor. Det har skapat ringar på vattnet, och fonden är nu uppe i tio miljarder dollar, mer än vad många hoppats på.

Den gröna fonden ger stöd från de rika till de fattiga länderna i deras arbete med klimatomställning. Det är en av knäckfrågorna som avgör om världen ska kunna sluta upp bakom ett bindande avtal.  

Erfarenheterna från Lima, insikten om vad klimatförändringarna innebär för världens fattiga befolkning tar jag med mig hem. Det ger kraft att handla även på hemmaplan. För i slutändan är alla utsläpp lokala, vilket ofta påpekas här i Lima.

Förutom att arbetet med den gröna fonden måste fortsätta, och förhoppningsvis intensifieras, är det dags att flytta fram positionerna i miljöpolitiken. Det är den i särklass viktigaste frågan inför extravalet i mars, och skiljelinjerna är tydliga. Samarbetsregeringens budget innehåller satsningar på över fem miljarder kronor mer än vad Alliansen och Sverigedemokraterna vill spendera på vår tids ödesfråga under nästa år.  

Vi vill styra om transporterna från väg till järnväg och minska oljeberoende och klimatpåverkan. Vi vill knyta ihop Sverige med bättre kollektivtrafik och hållbara transporter. Vi vill ställa om till 100 procent förnybar energi, och vi vill sätta upp tydliga och bindande mål för utsläppsminskningar i Sverige.

Efter att ha följt de fattiga ländernas kamp här i Lima är jag än mer övertygad om hur viktigt det är med en stark klimat- och miljöpolitik här hemma. Det är vad Sverige måste ha med sig in i förhandlingarna i Paris nästa år. Om vi vill att någon ska lyssna måste vi föregå med gott exempel och vara solidariska på riktigt.

Stina Bergström (MP),
Klimat- och miljöpolitisk talesperson