Ekonom: "Dagens massarbetslöshet är bara början"

Arbetslösheten i Sverige är 8 %. Ihela EU är den 10 %. Problemet är inte nytt och några mirakelkurerfinns inte. Idag skjuts frågan på framtiden och man pekar gärna påkommande behov av arbetskraft i Europa.

I Sverige hävdades det länge attarbeten kommer att uppstå när babyboomarna födda på 40-talet gåri pension. I år fyller de födda 1949, 66 år. Någon omfattandearbetskraftsbrist har inte uppstått och arbetslöshetsnivåerna harbitit sig fast. Många tjänster har rationaliserats bort medan andrainte har ersatts i brist på kompetenta sökande.

Automatiseringen av företagensproduktion kommer att minska behovet av arbetskraft ytterligare ochhela yrkesgrupper kan upphöra att existera. Enligt stiftelsen förstrategisk forskning kan så många som 53 % av dagensarbetstillfällen vara bortrationaliserade inom 20 år.

Tidigare rationaliseringar har främstpåverkat lågutbildad arbetskraft inom industrin. Idag når den inpå områden som tidigare ansetts svåra att ersätta med maskiner.Journalister, revisorer och aktiemäklare är bara några av mångayrkesgrupper som kan komma att påverkas.

När många industrijobb försvannunder 1900-talet kunde man motverka bortfallet med en växandetjänstesektor. Idag finns ingen motsvarande sektor som kan plockaupp de stora arbetslösa skaror som kan uppstå. I internationellamätningar hamnar svensk skola på efterkälken och det är naivt atttro att de höga krav som ställs imorgon är krav som alla invånarekan leva upp till.

Genom historien har massarbetslöshetvarit en explosiv politisk kraft som stått bakom revolutioner ochpolitisk radikalisering.

Att tro att dessa framtida utmaningarkan lösa sig själva, utan aktiva insatser, är i klass med attsätta tilltron till trollkonst eller shamaner. Välfärdenstransfereringssystem är inte byggda för att försörja storagrupper i arbetsför ålder. I takt med att många yrkesgrupperförsvinner eller minskar kommer konkurrensen om de återståendejobben hårdna. Desperationen kan leda till att man accepterar alltlägre löner och sämre arbetsvillkor.

När frågan förs på tal är detvanligt att hänvisa till att nya yrken alltid uppstått. Som om detexisterade någon naturbunden lag som ser till att nya arbetenuppstår i samma takt som gamla försvinner.

Europas politiker talar hellre ombefolkningsminskning som ett problem trots att det i en inte avlägsenframtid kan vara ett större problem att ha en växande befolkning itider av accelererande sociala kostnader och stigande arbetslöshet.

För att möta denna utmaning böralltifrån utbildnings- till skattesystem genomgå en översyn.Välfärdstaten måste reformeras. Behovet av att vända på varjesten kan inte nog belysas.

Automatisering är i grund och bottenpositiv. Tidigare yrken som var farliga och avhumaniserade harersatts av maskiner. Sköts det på rätt sätt kan förändringenvara av godo. På sikt kan levnadsstandarden rentav öka. Sköts detfel kan vi se tillbaka på dagens arbetslöshetsnivåer och politiskastabilitet som ”den gamla goda tiden”.

Petter Andersson Månsby,
Magisterstudent Ekonomisk historia