Stasia Michael: "Varför allt tjat om att hitta den rätta?"

I flera års tid har jag fått höra mina vänner, framförallt kvinnliga vänner tjata om hur mycket de vill ha en partner. Ett vardagligt tjatande om att hitta den rätta och att tillhöra någon. Konstant snack om hur underbart det vore att ha någon som älskar en. Det känns som att de flestas mål i livet är att hitta den rätta. I stället för att hitta sig själva och lära sig älska sig själva spenderar folk daglig tid på att försöka hitta någon som kan älska dem åt en.

Det slutar ofta med att vissa blir desperata. Till exempel så kanske de accepterar vilket beteende som helst från sin partner, för de äntligen hittat någon. Vissa känner att de måste ligga med en person för att hen fortfarande ska vara intresserad, och många börjar tro att "om jag ligger med hen så kommer jag nog bli älskad". Jag har vänner som fallit in i förhållande där den andra partnern både psykiskt och fysiskt misshandlat dem, men mina vänner har valt att stanna på grund av argument som att "jag vill inte bli ensam" och "det känns så läskigt att bli singel igen". Jag har vänner blivit utnyttjade sexuellt för de trott att om de ger allt de har till den andra så kommer de tillslut få kärlek, men nej, det enda de kanske fått är sperma i håret och i värsta fall klamydia.

Jag har även vänner som letat så mycket efter den rätta endast i hopp om att personen de hittar ska rädda dem. De hoppas att den rätta ska få dem att bli självsäkra och börja älska sig själva. De vet inte hur de ska göra, och kämpar i stället som galningar efter en annan individs bekräftelse. Många tror att om någon annan vill ha dem, så kommer de må bra. För så länge någon annan älskar dem, bryr de sig inte om hur de tycker om sig själva.

Gilla Nyheter24 Debatt på Facebook!

Jag har träffat nya människor och så fort någon frågar om min relationsstatus och de får svaret att jag är singel börjas det ofta med "Åh, okej, men du hittar någon snart" eller "Den rätta kommer när du minst anar det". Något som får mig att rysa varje gång. Vad är grejen? Varför är så många människors största mål i livet att hitta den rätta? Varför tror människor att ett förhållande är svaret på allt och att det ger automatisk lycka? Varför väljer folk att hoppa in i förhållanden för att få kärlek, när de i stället borde lära sig ge sig själva kärlek? Varför står människor ut med att bli slagna, bli kallade hemska saker och bli nedtryckta endast för att de är rädda för att vara ensamma?

Varför är det så många människors mål att hitta den rätta partnern i livet? Varför är det så viktigt bland framförallt ungdomar? Det känns till och med viktigare bland ungdomar att hitta någon att pussa på i skolkorridoren och att ha någon att skriva tusen hjärtan till varje dag, i stället för att finna sig själva och hitta den rätta vägen i livet.

I stället för att må dåligt över att ni är singlar så kanske ni ska jobba på er själva. Fundera på varför ni mår så dåligt, endast för att ni inte har någon som håller upp er åt er. Det kanske är dags att fundera på om det finns fler mål i livet.

När jag pratar med folk om förhållanden så kommer det oftast upp att jag vill vara singel eller inte letar efter ett förhållande. Jag får ofta förklara mig, och jag får dela med mig av att jag valt att fokusera på mig själv, min karriär och på andra saker som gör mig lycklig. Det är något som ofta chockar andra samtidigt som de klagar på hur deras kärleksliv är kaos och hur den där personen de träffat sårat dem så mycket. Det är nästan som att det provocerar vissa människor och gör dem förvirrade när de träffar någon som valt att inte hitta någon annan att tillhöra. Vissa människor är inte skapta till att leva ihop med någon, och de vill inte höra ert "pitytalk" om att när man väl hittar den rätta så kommer man ångra sig.

Många som läser detta blir nog också väldigt provocerade av mitt ordval "tillhöra" och tänker "Men herregud, man kan ju inte tillhöra en annan människa". Men tyvärr är det ofta så många tänker och gör. Som jag tidigare nämnt är det många som hittar någon i ren panik, lägger sig själva i personens armar och nästan skriker rakt ut "Det är ditt jobb att lappa ihop mig, för jag känner inte för det". Vilket också bidrar till ångesten över att bli singel igen, då de blivit så vana vid andras bekräftelse och styrka i stället för sin egen.

Allt i livet handlar inte om att hitta den rätta. All din vakna tid behöver inte handla om att hitta någon som bekräftar dig, och det är inte någon annans uppgift att bygga ihop dig helt och hållet. Man kan vara stark ensam, och kan man det så kan man tillslut leva ännu starkare tillsammans med någon. Det finns fler "rätta vägar" i livet än den rätt personen, glöm inte det. En annan människa ska inte behöva vara lösningen för dig i ditt liv, och bekräftelse ifrån en annan person är inte alltid den bekräftelse du verkligen behöver. Du måste älska dig själv, oavsett om du är singel eller inte.

Slutligen: Det är okej att vilja vara singel.

Stasia Michael,
Föreläsare och modell