Gudrun Schyman.
Gudrun Schyman. - Foto: TT bild

Fi: "Sänkt arbetstid kan minska både utsläpp och överkonsumtion"

Gudrun Schyman, Sissela Nordling-Blanco och Stina Svensson skriver varför det är viktigt att arbetstidsfrågan breddas till att handla om mer än föräldraskap.


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Kvinnors ”dubbelarbete” och allt vad det innebär av stress, hälsoproblem och sämre möjligheter i arbetslivet, görs ofta om till individuella problem, förpackat i en påse som det står ”Livspussel” på. Det handlar inte om pussel. Det handlar om strukturella problem som kräver strukturella lösningar. Det som krävs är varken avdrag för hushållsnära tjänster eller vårdnadsbidrag utan en förnyad diskussion om kollektivhus, förkortad arbetstid, en hållbar samhällsplanering, utbyggd kollektivtrafik och möjlighet att professionalisera delar av det obetalda arbetet.

Förutom en utbyggd barnomsorg är det inte många av 70-talets visioner om ett ”nytt” vardagsliv som förverkligats. Man kan naturligtvis fråga sig varför. När man har mobiliserat runt en fråga i taget, som rösträtt, barnomsorg och kvotering i politiken, har det gett resultat. Är det för komplext att förändra hela samhällsplaneringen?

Viktigt att veta är att det var ett annat politiskt klimat på 70-talet. Utvecklingen har sedan dess gått mot en privatisering i alla bemärkelser. Också de politiska perspektiven har snävats in. Strukturella problem omdefinieras till privata tillkortakommanden. Det har inneburit att diskussionen om samhällsplanering, bostadsbyggande och kollektivhus nästan betraktas som ”sekterism”. Det handlar alltså inte bara om att den feministiska rörelsens agenda förändrats, utan snarare har hela samhällsklimatet förändrats.

Nu måste frågorna aktualiseras igen. De krav som feminister drivit länge om närhet i samhällsplaneringen, kortare arbetstid och ett ekonomiskt och ekologiskt helhetsperspektiv, är på ett avgörande sätt också kopplat till klimatfrågan.

Ser vi på den internationella utvecklingen inom samhällsplanering och bostadsbyggande så finns där ett tydligt mönster - ökande transporter. Hur många barn kan till exempel gå själva till och från skolan? Antalet har gått ner i alla länder. Det innebär att föräldrarna måste följa eller köra dem, och så blir det ännu mer biltrafik, ännu farligare – och ännu färre kan gå själva. Man kan mäta hur lång tid det tar för människor att bädda och städa, men hur mäter man det ”onödiga” resandet?

Arbetstidsförkortning kan vara en motor och ett verktyg i den förändring av våra produktions- och konsumtionsmönster som vi måste göra. Det är faktiskt inte så länge sedan det fanns en stor majoritet som såg att välfärdsutvecklingen också innefattade en fortsatt förkortning av arbetstiden. Att gå från 48 till 40 timmars arbetsvecka tog tid. Men när det sista steget togs, år 1971, och lediga lördagar infördes, fanns en bred majoritet i riksdagen, bortsett från Moderaterna, som ville se en fortsättning. Enligt en statlig långtidsutredning från den tiden skulle 30-timmarsveckan vara genomförd år 2010!

Nu har det kommit ett antal reformer som ger en del människor möjlighet att köpa sig mer tid. Genom vårdnadsbidraget kan vissa vara hemma längre med barn och vissa kan köpa hushållsnära tjänster för att kunna göra annat på den tiden. Men ensamstående föräldrar har inte den tiden. Tid med barnen riskerar att bli en statusfråga. Ensamma föräldrar måste jobba heltid för att kunna för försörja sin familj och vill självklart också vara med barnen. En förkortad arbetstid skulle göra stor skillnad.

I samhällsdebatten verkar alla verkar vara överens om att barn och unga behöver mycket mer tid med sina föräldrar, att små barn inte ska ha för långa dagar på dagis och att även tonåringar behöver mycket tid med föräldrarna. Det här står i stark motsättning till en politik där allt fler ska jobba allt mer. Därför är det viktigt att arbetstidsfrågan breddas till att handla om mer än föräldraskap.

En stående invändning är att vi inte har råd. Ett svar är att om vi har råd att sänka skatter så har vi råd att sänka arbetstiden. Den borgerliga regeringens samlade skattesänkningar är större än vad en arbetstidsreform skulle kosta. Det handlar om ett val och det handlar förstås om makt. Makten över tiden ligger idag i hög grad hos arbetsgivarna. Vi behöver ta tiden tillbaka!

Arbetstiden får konsekvenser för miljö, hållbar utveckling, hälsa, stress som drabbar kvinnor på grund av dubbelarbetet och är en viktig del i en allmän välfärdsutveckling. Komplexa sammanhang ska inte snuttifieras. Tvärtom måste vi se att långsiktig hållbarhet måste ha sin förankring i ett vidgat välfärdsbegrepp där sänkt arbetstid kan minska både utsläpp och överkonsumtion.

Gudrun Schyman, partiledare, Feministiskt initiativ

Sissela Nordling-Blanco, partiledare, Feministiskt initiativ

Stina Svensson, gruppledare i Göteborgs kommun, Feministiskt initiativ

/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Håller du med?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.
Senaste nytt

"Jag körde rattfull med ena dottern i bilen"

13 Dec 2022, 11:12

En stark välfärd är det enda som kan rädda svensk psykiatri

10 Sep 2022, 18:41
DEBATT: ​​"Man kan önska att jag var ett undantagsfall. Men jag är vuxen nu och med åren har jag träffat alldeles för många människor med liknande berättelser. Berättelser om en psykiatri som inte fungerar. Det är inte värdigt ett land som Sverige", skriver debattören och socialdemokraten Felicia Torpman.

DEBATT: "Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar"

8 Sep 2022, 15:20
"Regeringen pratar gärna om sin feminism, men satsningar på kvinnosjukdomar lyser med sin frånvaro. Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar och öronmärker resurser till forskning om kvinnosjukdomar", skriver Elisabeth Svantesson (M) och Matilda Ekeblad (MUF).

Därför går jag, Bränsleupprorets ledare, med i Moderaterna: "Arbetar hårdast"

5 Sep 2022, 15:34
"Redan innan Rysslands invasion av Ukraina hade Sverige världens dyraste diesel. Vi har i år sett bränslepriserna slå nya skyhöga rekord. Det finns ett parti som jag menar gör mest för att motverka detta, som arbetar hårdast för att priset ska sänkas", skriver Bränsleupprorets ledare Peder Blohm Bokenhielm.

Kan vi en gång för alla sluta klaga på skatten?

10 Jun 2022, 15:24
DEBATT. "Du som klagar. Du har säkert ett välbetalt jobb. Kanske betalar du mer i skatt än grannen. Men vet du? Det är inget straff. I grunden är skatter något fint. När det går till rätt saker", skriver debattören Felicia Torpman.

Sophie, 13, sätter ner foten: "Hjälp mig att befria försöksdjuren!"

2 Jun 2022, 09:47
INSÄNDARE: "Tänk att vara detta djur som används för att ta fram hudvård till människan, att lida och leva helt i motsats till sin instinkt", skriver Sophie Piper, 13.