1 av 3
- Foto: Privat/TT
2 av 3
- Foto: Privat
3 av 3
- Foto: TT NYHETSBYRÅN

​LSU: "Varför satsas det inte på ungas som engagerar sig?"

Rebecka Prentell, ordförande för LSU, skriver att det är dags att regeringen slutar snacka, och börjar skjuta till pengar till ungdomsorganisationerna.


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Om skribenten

Rebecka Prentell är ordförande för LSU - Sveriges ungdomsorganisationer. LSU samlar omkring 500 000 unga i 84 organisationer, som Rädda Barnens Ungdomsförbund, Saminuorra, Ungdom mot Rasism, Scouterna, Svenska Kyrkans Unga och Sveriges Dövas Ungdomsförbund. LSU representerar en stor rörelse, som bedriver verksamhet som stärker ungas självkänsla och makt över sina egna liv - samtidigt som den utvecklar demokratin över hela landet.

Ungdomsrörelsen i Sverige har sin grund i ett stort antal ungdomsorganisationer, där unga möts och förändrar och förbättrar sin egen vardag. Det handlar om unga människor som möts i organisationer baserat på något de har gemensamt. Det kan vara gemensamma åsikter, förutsättningar och idéer. Det kan röra religion, etnicitet eller ett brinnande intresse. Det som förenar ungdomsorganisationerna är medlemmarnas tro på demokratin som verktyg för sitt engagemang.

Vi lämnar i dag över rapporten ”Ungdomsrörelsen i siffror” till ungdomsminister Aida Hadzialic. Där visas hur dagens förutsättningar för ungdomsorganisationerna ser ut, vilka de är och vad de gör.

Några saker är särskilt tydliga:

    • Ungdomsrörelsen växer. På tio år har antalet organisationer som får statsbidrag ökat markant (från 87 till 106 stycken mellan 2006 och 2015). Inget talar för att denna utveckling kommer att avta i närtid.

    • Ungdomsorganisationernas viktiga verksamhet har länge varit underfinansierad. I stället för ett höjt stöd har den genomsnittliga organisationen de senaste tio åren förlorat över en femtedel av sitt totala statsstöd. Många viktiga organisationer går på knäna.

    • Statsbidraget till ungdomsorganisationer har två delar, ett fritt och ett öronmärkt för lokal verksamhet. Potten för det fria stödet, som kan användas till t.ex. nationellt kontor och kanslipersonal för riksorganisationen, var högre år 1999 än nu. Detta trots den markanta ökningen av antalet organisationer. Det är alltså många fler som delar på en mindre kaka.

För regeringen är ungdomsorganisationerna viktiga, liksom stödet till dem. Statsbidraget till dessa organisationer är enligt den gällande ungdomspolitiken ”en av regeringens främsta insatser för att främja ungas inflytande”. På tio år har en genomsnittlig ungdomsorganisation alltså fått denna främsta insats kapad med över 20 procent. Vi får inte ihop det.

Med ett rimligt stöd skulle ungdomsrörelsen i än högre grad kunna berika unga människor, skapa kunskap och öka den demokratiska medvetenheten. Ungdomsorganisationerna är viktiga aktörer för att möta de utmaningar som dagens unga står inför, allt ifrån psykisk ohälsa till bostadsbrist och arbetslöshet. Ungdomsrörelsen är också motpolen till framväxande antidemokratiska krafter. I ungdomsorganisationerna ökar unga makten över sina egna liv, lär sig hur demokrati fungerar och stärker den samtidigt i samhället i stort.

Ungdomsrörelsens kraft behövs i dag mer än någonsin. Resursfördelningen och villkoren för ungdomsrörelsen en avgörande fråga som måste få politisk prioritet. Statsbidraget till ungdomsorganisationerna har länge varit alltför lågt i förhållande till den potential rörelsen har.

Det är dags för regeringen att visa att detta är en rörelse som prioriteras. Det är dags att dubbla stödet till ungdomsorganisationerna.

Rebecka Prentell,
Ordförande LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

LSU
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Håller du med?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.
Senaste nytt

"Jag körde rattfull med ena dottern i bilen"

13 Dec 2022, 11:12

En stark välfärd är det enda som kan rädda svensk psykiatri

10 Sep 2022, 18:41
DEBATT: ​​"Man kan önska att jag var ett undantagsfall. Men jag är vuxen nu och med åren har jag träffat alldeles för många människor med liknande berättelser. Berättelser om en psykiatri som inte fungerar. Det är inte värdigt ett land som Sverige", skriver debattören och socialdemokraten Felicia Torpman.

DEBATT: "Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar"

8 Sep 2022, 15:20
"Regeringen pratar gärna om sin feminism, men satsningar på kvinnosjukdomar lyser med sin frånvaro. Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar och öronmärker resurser till forskning om kvinnosjukdomar", skriver Elisabeth Svantesson (M) och Matilda Ekeblad (MUF).

Därför går jag, Bränsleupprorets ledare, med i Moderaterna: "Arbetar hårdast"

5 Sep 2022, 15:34
"Redan innan Rysslands invasion av Ukraina hade Sverige världens dyraste diesel. Vi har i år sett bränslepriserna slå nya skyhöga rekord. Det finns ett parti som jag menar gör mest för att motverka detta, som arbetar hårdast för att priset ska sänkas", skriver Bränsleupprorets ledare Peder Blohm Bokenhielm.

Kan vi en gång för alla sluta klaga på skatten?

10 Jun 2022, 15:24
DEBATT. "Du som klagar. Du har säkert ett välbetalt jobb. Kanske betalar du mer i skatt än grannen. Men vet du? Det är inget straff. I grunden är skatter något fint. När det går till rätt saker", skriver debattören Felicia Torpman.

Sophie, 13, sätter ner foten: "Hjälp mig att befria försöksdjuren!"

2 Jun 2022, 09:47
INSÄNDARE: "Tänk att vara detta djur som används för att ta fram hudvård till människan, att lida och leva helt i motsats till sin instinkt", skriver Sophie Piper, 13.