"Tro aldrig att det bara är 13 % av oss som är vardagsrasistiska"
Lihini Wijesinghe skriver att vardagsrasismen sker överallt, varje dag, och vi måste var och en hålla koll på oss själva.
Lihini Wijesinghe driver en ungdomsboksblogg och är bloggambassadör för Augustpriset.
Följ henne på Twitter: @LihiniW
Någon drar sin väska mot bröstet när ett gäng utländska grabbar går förbi. En annan blir tillsagd av sin chef att hålla ett extra noga på kvinnan i romsk kjol. Nästa dag kommer en vän och berättar om sin utekväll – som slutades vid klubbdörren, för att de hade fel färg på hyn.
Människor, kolla runt. Vardagsrasismen sker varje dag, flera gånger om dagen. Glöm inte att kolla på dig själv också. Du kanske också är en sådan som håller väskan lite hårdare när någon icke – blond går förbi. En vardagsrasismutövare.
Varje dag läser vi om rasistiska händelser som skett i vårt samhälle. Vissa utsätts för det själv, och andra får höra det. Vem har inte vid detta lag hört om Fredrik Ahl som kallade flyktingar för ”kebabtekniker”? En man som ALDRIG skulle kalla sig själv för rasist. Jag säger inte att han är det. Jag säger inte att personen som håller sin väska hårdare när ett gäng utländska grabbar är rasister. De är fördomsfulla, och det är genom fördomar rasismen formas inom en.
Vi lever i ett samhälle där våra medborgare inte blir insläppta på klubbar för att de är mörkhyade.
Vi lever i ett samhälle där folk kämpar för sin rätt att få kalla chokladbollen för negerboll.
Vi lever i ett samhälle där romer förföljs i butiker av butikspersonalen.
Vi lever i ett samhälle där föräldrar medvetet sätter sina barn i skolor med färre utländska barn än till exempel skolan närmast hemmet.
Vi lever i ett samhälle där politiker från alla olika sidor uttalar sig på ett fördomsfullt sätt mot samhällsgrupper, utan att det ifrågasätts i media.
Vi lever i ett samhälle som tolererar förvånansvärt mycket rasism för att påstå sig ha lagar som ska skydda individen från just detta.
Många som läser detta blir nog förargade. Drar jag alla över samma kant nu? Hur kan något sådant här påstås, hur kan en främling mena att en hel befolkning utövar vardagsrasism, utan att ens mött på varje individ?
Det behövs inte. Strukturen är där för ögat att beskåda. Vi måste bara lära oss att se det. Vardagsrasismen är så omedveten att många inte ens inser själva vilka fördomar de har om folk som de låter diktera vissa utav deras aningslösa handlingar.
Att detta inte belyses i media i den form det bör göras tänker inte jag låta ske. Jag tänker prata om det. Jag tänker skiva om det. Jag tänker twittra om det, och jag tänker kämpa mot det. För det svenska folkets skull.
Nej, du kan inte kalla chokladbollen för negerboll, vare sig du menar illa med det eller ej. Du kan inte peka finger på SD, när du själv beter dig rasistiskt utan att ens reflektera över det. Du kan inte påstå att du aldrig skulle agera rasistiskt mot någon, när du i samma veva håller ett noggrannare öga på de mörkhyade i din butik. Så länge du har alla dessa fördomar om dina medmänniskor är du med och bygger på rasismen.
Var inte en tyst röst i ett samhälle där fördomarna tar över. Bryt den normen. Höj rösten och markera att detta inte är okej, vare sig det sker dig eller någon annan.
Kolla runt. Vardagsrasismen sker varje dag, flera gånger om dagen. Glöm inte att kolla på dig själv också. Du kanske också är en sådan som håller väskan lite hårdare när någon icke – blond går förbi. En vardagsrasismutövare.
Lihini Wijesinghe,
Flicka som föddes med fel hudfärg
