1 av 3
- Foto: Privat/TT
2 av 3
- Foto: Privat
3 av 3
- Foto: Ap

John Mirisch: "7 fakta vi måste känna till om flyktingkatastrofen"

John Mirisch: "USA tar emot 70.000 flyktingar om året, vilket är mindre än lilla Sverige. Speciellt med tanke på att USA har bidragit till flyktingströmmarna genom sin utrikespolitik borde USA kunna ta emot betydligt fler."


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Om skribenten

John Mirisch är utlandssvensk och vice borgmästare i staden Beverly Hills i Kalifornien.

Den hjärtskärande bilden av den döde Alan Kurdi är bland det sorgligaste många av oss någonsin sett. Det finns absolut ingen mening i hans död, men låt oss ta denna enskilda hemska bild och, hur svart och svårt det än är, försöka sätta den i ett sammanhang med "the bigger pigture". Det finns (åtminstone) sju slutsatser vi kan dra från denna stora bild som kanske kan hjälpa oss undvika flera tragedier framöver.

1. Den stora bilden
Världen måste hitta ett sätt att hjälpa flyktingarna under denna humanitära kris. Omedelbart. Att inte göra någonting är inte ett alternativ. Det må låta som en floskel, men det är alltför lätt att glömma under alla debatter, diskussioner och ältande att det handlar om människoliv.

2. Ett tillfälligt problem
Dagens flyktingkrisen är förhoppningsvis inte ett permanent problem. Som det står på det amerikanska utrikesdepartementets sida, är permanent bosättning av flyktingar i ett nytt land bara en lösning för få, eftersom de flesta flyktingar får stöd i landet dit de flytt tills de kan säkert och frivilligt återvända till sitt hemland. Detta måste vara huvudmålet: att tillåta flyktingar att återvända till ett tryggt tillvaro i sina egna hemländer.

3. Sveriges roll
Redan nu tar Sverige emot flest flyktingar per capita av alla länder i världen som ligger utanför konfliktområdet. Sverige borde fortsätta göra sitt, framförallt leda genom att vara en förebild för andra länder i EU och världen. Att öka antalet flyktingar till Sverige är inte i nuläget en långsiktig eller hållbar lösning.

4. EU:s roll
EU som helhet, och inte bara enskilda medlemsländer som Sverige och Tyskland, måste uppnå ett jämnare axlande av bördan som uppstår med mottagningen av hundratusentals flyktingar. Det är dags för Sverige att bestämt sätta ner foten. Dessutom måste EU bättre sätta stopp för människosmugglare som utnyttjar flyktingarnas förtvivlan. Det borde vara stränga straff för människosmugglare, samtidigt som flyktingarna erbjuds andra alternativ till att få hitta skydd.

5. USA:s roll
USA måste göra mer. USA tar emot 70.000 flyktingar om året, vilket är mindre än lilla Sverige. Speciellt med tanke på att USA har bidragit till flyktingströmmarna genom sin utrikespolitik borde USA kunna ta emot betydligt flera flyktingar. USA borde fokusera lite mindre på hur man kan tillmötesgå illegala immigranter (det vill säga inte flyktingar) i USA och lite mer på ett direkt amerikanskt ansvarstagande i flyktingfrågan. Amerikanska städer som betecknar sig själva som fristäder borde istället för att skydda dömda brottslingar som Juan Francisco Lopez-Sanchezbli tillflyktsorter för äkta flyktingar som verkligen är i behov av en fristad.

6. Resurser på rätt plats
Flyktinghjälp blir en blandning av olika åtgärder, men man borde väl se till att få mest ”valuta för pengarna” när det gäller resursanvändning. Här ingår det att hjälpa folk på plats. Nej, detta betyder inte att ge någon en macka och en tält i en krigszon. Men det kan betyda att hjälpa folk fly ifrån en krigszon, eller hjälpa till att bygga upp ett område som tidigare var en krigszon så att flyktingarna kan återvända.

De allra flesta flyktingar befinner sig i länder som ligger geografiskt nära sina egna och som ofta har samma språk och/eller religion som i flyktingarnas hemland. Det var bara naturligt när Sverige tog emot flyktingar från Norge, Danmark och Finland under andra världskriget. ”Hjälp på plats” betyder även att hjälpa syriska flyktingar som finns i Libanon, Jordanien och Turkiet genom direkt bistånd och genom att hjälpa dessa överbelastade länder hantera problemet med stöd för den nödvändiga infrastrukturen. Vi borde även uppmana andra resursstarka länder i området såsom Saudiarabien att hjälpa till och ta emot flyktingar.

Det är absolut fel att fnysa åt ”hjälp på plats”. Om det hade funnits tillräckligt hjälp på plats i Turkiet och flyktingarna skulle kunna leva ett drägligt liv där med hoppet om en bättre framtid, så hade kanske Alan levt idag.

7. Lös grundproblemen!
Den nuvarande krisen är ingen naturkatastrof, utan är helt och hållet framkallad av människor. I allt som skrivs och visas i medierna verkar detta ibland hamna i skymundan. Till kärnan: man måste lösa grundproblemen som förorsakar själva flyktingvågorna.

I diskussionen i SVT:s Extra: Flyktingskrisen, med en stor panel av experter, diplomater och politiker, så var det bara Amjad Eshmawi, själv en syrisk flykting i Sverige, som hänvisade till att slutmålet måste vara att undanröja själva konflikten i Syrien. Han har rätt. Vi får komma på sätt att stoppa de människor som torterar, dödar och tvingar andra medmänniskor till flykt. Alla de som jämför dagens flyktingkris med andra världskriget borde inse att allt måste vara på bordet inklusive ett militärt ingripande när världen konfronteras av radikala psykopater med olika slags vapen.

Inte heller kommer Sverige att lösa situationen i Syrien på egen hand, men Sverige borde gå med i NATO. Birger Sjöberg och Frida får ursäkta mig, men Sverige kan inte längre vara ”neutralt”.

Flyktingströmmarna är nu ett jättestort problem och vår målsättning borde vara att göra dem till ett tillfälligt problem. Lös grundproblemen, och låt flyktingarna så småningom återvända hem.

John Mirisch,
vice borgmästare i Beverly Hills i Kalifornien

/
USA
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Håller du med?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.