​Om du hatar dig själv är det ditt eget fel, inte Katrin Zytomierskas

Om du hatar dig själv är det ditt eget fel, inte Katrin Zytomierskas. Eller någon annan person, sak, ideal, trend för den delen. Detta har jag nämligen läst att kvinnor skriver i kommentarsfält överallt: "Jag hatar mig själv ännu mer nu, tack vare dig". Du måste äga din egen station.

Det är upp till dig själv att bli påverkad negativt eller positivt av all slags information. Jag säger inte att det är enkelt, det är tvärtom skitsvårt. Näst intill omöjligt? Men jag ska försöka hjälpa er att tillämpa en ny regel och göra er medvetna om ett annat alternativ för att kriga mot "samhällsideal" eller vad fan ni vill kalla det.

Vi måste ändra inställning till oss själva. Det är mycket enklare, i stället för att påverka vad andra ska säga och tycka om dig. Om en dåre sitter framför mig och menar på att kvinnor med tatueringar, stora tuttar och blonderat hår är "destruktiva och ointelligenta" så är det upp till mig att ta åt mig, eller inte. Om jag känner mig träffad så gör det säkert ont att höra? Det gör alltid ont att bli träffad.

Men om jag inte är "destruktiv och ointelligent" så viftar jag bara bort informationen. För den berör inte mig och så går jag vidare. Att beskylla någon eller något för att orsaka att du "hatar dig själv ännu mer" är din egen svaghet. Du kan inte påverka vad andra tycker eller säger. Du kan däremot påverka vad du tycker om dig själv. Mår du bra med dig själv i din storlek, kost, vardagsrutiner, utseende och så vidare så bör du inte låta dig påverkas av vad andra tycker.

Varför i helvete ska du behöva banta? Du får väl göra precis som du vill för att du ska må bra och vara en lycklig människa. Du ska ju orka vara en god förälder, kollega, vän och allmänt god medborgare på bussen eller i Ica-kön. Du duger precis som du är. Det säger du själv. Så lev efter det och sluta be om ursäkt. Varför tar du åt dig av vad andra tycker om ditt utseende egentligen? Börja fundera.

För vems skull borstar du dina tänder, duschar, färgar håret, plockar ögonbrynen, rakar benen? Jag gör det för min skull. För att jag mår bra i min egen kropp och huvud. Du ska träna, banta eller äta ihjäl dig för din egen skull. Gör vad fan du vill och hur du vill, för att du ska må som bäst varje morgon du vaknar.

Det är skittråkigt att catwalk-modellerna är smala som stickor. Men jag ser inte upp till det idealet. Jag vill fylla ut mina jeans med en stark röv och jag tränar för att känna mig stark. Både fysiskt och psykiskt. Du får göra precis som du vill. Det finns inget rätt eller fel. Även om det finns statistik och mediala mätningar på "hälsa" så finns det inga garantier på att en tjock person alltid har sämre fysik och/eller psyke än en smal person. Det kanske ofta är tvärtom?

Det finns också väldigt många människor som krigar för att öka i vikt. Vi kan kriga och debattera i evigheter kring skönhetsideal – anklaga och kränka varandra, peka ut syndabockar och sprida mer hat. Eller så börjar vi alla med oss själva. Du vaknar med dig själv varje morgon. Gör vad fan du vill för att du ska vara den bästa versionen av dig själv. Stå för det och sluta be om ursäkt eller skylla på andra.

Typiskt tråkigt bara om du behöver missbruka saker för att må bra. Oavsett om det är träning, shopping, jobb, mat, eller berusningsmedel. Alla typer utav överkonsumtion och missbruk är osunt för alla. Främst obehagligt. Men gör hur fan du vill, bara du mår bra. Du bestämmer själv hur du vill göra det.

Angående Katrins uttalande så anser jag att hon sitter på mycket erfarenheter – främst utifrån sig själv. Men också från många andra. Så hon har fog för det hon säger, men hon borde ha uttryckt sig mycket smidigare. Hon har en tuff attityd som gör att många blir stötta. Fattar, är precis likadan själv ju.

Sen måste vi väl alla vara eniga om att det är skillnad på att vara sjukligt fet och ba lite "större" i kroppen? Vart drar vi gränsen? Finns det någon sådan ens? Men det är fortfarande oviktigt vad jag, Katrin eller någon annan tycker. Du bestämmer själva hur du mår och vill se ut. Det är ditt eget jävla problem.

Främst får alla lära sig att inte ta allt så personligt. Enkelt ju.

Puss,

Nicole Rydén