Varför går det tio Astrid på en Ingmar?
Anna-Karin J Brikell: "Männen på sedlarna är sammanlagt värda 1 250 kronor, men kvinnorna bara 620 kronor"
Anna-Karin J Brikell är specialiserad inom arbetsrätt och diskrimineringsfrågor och driver företaget Brijo som hjälper aktörer på arbetsmarknaden att bli bättre på jämställdhet och antidiskriminering.
Hur kommer det sig att vi fortfarande värderar män och kvinnor olika, trots över 50 år av jämställdhetsdebatt och ett århundrade av kvinnokamp?
I veckan satt jag i bilen när en vaken kvinna ringde till Ring P1 och ifrågasatte hur fördelningen mellan män och kvinnor på de nya sedlarna gått till. Hon kunde konstatera att männen sammanlagt kom upp i 1 250 kr och kvinnorna i 620 kr. Man skulle, oaktat Riksbankens intentioner, kunna se det som en illustration av inkomstskillnaderna på svensk arbetsmarknad. Där kvinnors inkomst är 80 procent av männens och kvinnor har i snitt 66 procent av männens pensioner (SCB 2012). Verkligheten är att en kvinna har tur om hon i framtiden kommer upp i en pension överstigande kollektivavtalade lägstalöner.
Detta beror delvis på att kvinnor och män finns i olika yrken med olika lönenivåer. En annan förklaring är att kvinnor i större utsträckning än män arbetar deltid. Bland de kvinnor som hade två barn eller fler 1985 och där yngsta barnet var mellan 11-16 år arbetade hälften deltid. Detta har ändrats något men fortfarande arbetar nästan var tredje kvinna deltid (SCB 2013). Orsaken till att kvinnor har kortare arbetstid är att de tar ett större ansvar för barn och familj och arbetar i sektorer där deltidsarbetslösheten är hög, d v s där det är svårt att få ett heltidsjobb.
Deltidsarbete och arbete i låglöneyrken påverkar så klart både inkomst och pension. Men det är inte hela förklaringen till att kvinnors lägre livsinkomst. Kvinnors arbete värderas helt enkelt lägre än mäns både i lika/likvärdiga jobb och på arbetsmarknaden som helhet. Vi ser det i tidigare välbetalda, mansdominerade yrken, som till exempel lärare, där lönerna sjunker med ökande kvinnorepresentation.
En barnmorska utför ett likvärdigt arbete med en sjukhustekniker men ändå anser marknaden att barnmorskans arbete ska värderas och lönesättas lägre. För att marknaden så har bestämt. Signalen till kvinnor blir att det inte spelar någon roll om de arbetar heltid eller byter till ett mansdominerat arbete, de kommer ändå inte komma ikapp männen.
Det går helt enkelt tio Astrid på en Ingmar.
Det är möjligt att Riksbanken velat ha kvinnor på de sedlar som används mest, som flest håller i handen. Särskilt barn som oftare hanterar en sedel med Astrid Lindgren på än en med Ingmar Bergman. Det är en fin tanke men även detta illustrerar den arbetsmarknad där kvinnorna i vårt samhälle prissätts lägre än mannen generalsekreteraren eller mannen regissören. Att dom är många höjer ju inte lönen för den enskilda kvinnans arbete, tvärtom.
Anna-Karin J Brikell,
Jämställdhetskonsult och debattör
