Polis: Det enda vi begär är en lön som går att leva på

Jag har varit polis i 8 år. Min högsta dröm blev uppfylld när jag var 33 år gammal och kom in på polisutbildningen.

Jag visste att polisen hade låga löner men tänkte att det är ju bara i början. Jag/vi var helt säkra på att våra löner skulle följa samma löneutveckling som i resten av samhället och att vi efter några år skulle ha en lön som det gick att leva på. Men oj vad jag bedrog mig.

Jag har en lön jag överlever på, men jag kan inte leva på den. Det är en stor skillnad. 24 500 kronor i månaden efter 8 år i tjänst! Jag har samma lön som en ny polis men ett större ansvar och mer kunskap. Det finns till och med nya polisassistenter med högre lön än jag och mina "äldre" kollegor. Hur blev det så skevt?

Ingångslönen höjdes förra året och i och med att jag låg under ingångslönen (23 800 kronor), så höjdes även jag. Tidigare hade vi en lönetrappa vilket garanterade en viss procentuell ökning varje år, men den försvann och individuella löner kom.

LÄS ÄVEN: Polis: Vi får den polis som vi betalar för

Dessa löner går inte alls att jämföra med lönetrappan. En viss pott finns och det som delas ut till var och en baseras på prestation. En normalpresterande polis ligger på ungefär 300-500 kronor per år. Vem vet om jag är normalpresterande eller högpresterande? Jag jobbar inte med min närmsta chef (han som sätter lönen) speciellt ofta.

Vissa saker vi gör går klart att mäta, men de mjuka frågorna då? Det jag brinner för och är duktig på. De utsatta, våldtagna och misshandlade kvinnor och de utsatta barnen? Hur mäts mitt arbete för att förbättra deras situation?

2008 försämrades även vår OB. En storhelg ger till exempel 60 kronor mer i timmen. Alltså 7,50 kronor mer än en lördagsnatt i oktober. En vardagsnatt ger 30 kronor mer i timmen. Alltså kan vi inte heller bli rika på vår OB!

Något annat som också har försvunnit lönetilläggen vi tidigare fick om vi var instruktörer, till exempel aspiranthandledare, självskydd och skjutinstruktör.

Vi arbetar treskift vilket sliter mycket på både kroppen och psyket. Inte sällan lämnar poliser yttre tjänst efter bara några år då man helt enkelt inte orkar med trycket. Mycket blir lidande i ens privatliv då vi jobbar när andra är lediga. Vi jobbar varannan helg och tighta tider under den helgen. Vi arbetar storhelger och inte sällan behövs det mer personal på dessa helger vilket gör att många jobbar och således inte kan fira till exempel jul med nära och kära.

Vi har ett arbete där vi ofta utsätts för våld och hot. Vi blir sparkade, slagna och spottade på. Vi blir hotade rent verbalt men även genom brev, på Facebook och andra sociala medier. Vi får hot om att våra barn ska hittas, dödas och våldtas. Vi får våra däck sönderskurna hemma på uppfarten och vi får saker inkastade genom fönstren i våra bostäder. Jag har själv blivit utsatt för både hot, att man ska hitta mina barn och döda dem, slag, sparkar och spottloskor i ansiktet.

LÄS ÄVEN: Polis: Svenska folket förtjänar att polisen kommer när de ringer 112

Ja, vi visste om detta när vi blev poliser men det enda vi vill ha är en skälig lön för vårt arbete. Och kanske en gnutta uppskattning av vår arbetsgivare. Vi vill få känna glädje och stolthet över att vi är poliser i yttre tjänst!

Aldrig förr har så många poliser lämnat yrket som nu. Vi blir nekade lån hos banken då vi inte har en inkomst som banken tycker är tillräcklig.

Jag förstår att poliser slutar. Jag har själv haft sådana tankar många gånger. Jag älskar mitt jobb – jag gör verkligen det. Det ger mig en tillfredsställelse och glädje som inget annat arbete tidigare gjort. Jag har kollegor jag delar hela mitt liv med, som är min andra familj.

Jag vill inte behöva lämna detta för att jag inte kan leva på min lön.

Nu pratas det om 25 000 kronor i ingångslön vilket är en okej lön för en ny polis. Förhoppningsvis kan även vi som har jobbat några år också få en skälig lön.

Jenny Svenningsson,
Ingripandepolis Laholm/Halmstad