De svenska FN-soldaterna riskerar sina liv – men var är vårt erkännande?
Moderat: Om medier skulle rapportera mer om den svenska FN-insatsen i Mali så skulle allmänheten få större förståelse för vad Försvarsmakten bidrar med i nordvästra Afrika.
Amos Friedman är 18 år gammal och bor i Stockholm.
Amos går sista året på gymnasiet, och är ordförande i MUF Vallentuna.
Timbuktus väktare.
Den rubriken saknade jag i slutet av april 2015 där artikeln skulle handla om den insatsen svenska FN-soldater genomförde i april i Timbuktu, Mali.
En rebellgrupp ville inta staden Timbuktu, men i vägen stod de svenska fallskärmsjägarna. De så kallade Timbuktus väktare. Efter insatsen framgick det även att denna insats var direkt avgörande för fredsavtalet som undertecknades i juni 2015.
Det är sorgligt att det inte skrevs om detta i svenska medier. Framförallt att de som åker på insats, med risken att inte komma hem, inte får det erkännandet i sitt hemland som de förtjänar.
Istället handlar tidningarnas löpsedlar många gånger om bagateller såsom att Anna Book blir diskvalificerad från Melodifestivalen eller att Anders Borg ska skilja sig. Jag menar inte att det inte ska rapporteras om detta, men att belysa Försvarsmaktens arbete utomlands tror jag många skulle uppskatta.
De skrivs flitigt när Försvarsmakten gör misstag eller inte kan leverera, vilket alla myndigheter inte alltid heller kan göra. Synd bara att det inte skrivs lika flitigt när Försvarsmakten faktiskt gör skillnad och när de levererar.
Om medier skulle rapportera mer om den svenska FN-insats i Mali och även rapportera om den insats i Timbuktu i slutet av april skulle allmänheten få större förståelse för vad Försvarsmakten bidrar med i Mali.
Att den svenska närvaron faktiskt gör skillnad och att de kvinnor och män som är där, med risken att inte komma hem, bör ge det erkännandet de förtjänar.
Amos Friedman,
Ordförande MUF Vallentuna, MÖP
