FATTA: Polisen ska inte varna kvinnor för att vara utomhus

Dagen innan Internationella kvinnodagen gick polisen i Östersund ut med en varning till kvinnor om att inte röra sig ensamma på stan. Anledningen är ett antal våldsamma överfall som skett på kort tid i Östersund.

Polisen säger att de med denna varning vill ge tydlig information till allmänheten och hänvisar till kritiken efter festivalen We are Stockholm, där polisen inte agerade alls trots upprepade fall av sexuella trakasserier.

Men att ge råd till kvinnor hur de ska bete sig för att undvika övergrepp är inte att sprida korrekt information, utan begränsar handlingsutrymmet för kvinnor i ett offentligt rum som tillhör dem. Effekten blir också att brottsoffrets beteende hamnar i fokus om ett brott skulle begås.

Men orsaken till sexuellt våld är aldrig hur kvinnor rör sig på stan, vilka kläder de har eller deras relation till förövaren. Orsaken är den maskulinitetsnorm som innebär att allt för många män aldrig får lära sig att respektera kvinnor och kvinnors kroppar.

Att lägga fokus vid kvinnors agerande befäster en destruktiv bild av kvinnlig och manlig sexualitet, eftersom förövarens (ofta mannens) beteende utmålas som något vi inte kan ändra på.

Den som blivit utsatt för ett brott är aldrig ansvarig för det, och ska heller aldrig bära ansvaret för att se till att brottet inte sker igen genom att begränsa sitt eget liv eller handlingsutrymme. Polisen har en skyldighet att informera på ett sätt som inte lägger fokus på eller skuldbelägger brottsoffrets beteende.

Det är en sorglig tradition hos svenska myndigheter att fokusera på vad brottsoffret hade kunnat göra annorlunda, i stället för att prata om varför vissa människor utövar sexuellt våld.

Om vi menar allvar med att det offentliga utrymmet tillhör oss alla så bör detta också vara tydligt i myndigheters agerande. Det är deras jobb att skydda oss och att stå på vår sida, och de måste förstå vilka negativa konsekvenser ett sådant här perspektiv får för vår syn på brottsoffret.

FATTA kommer alltid att försvara varje människas rätt att oavsett könsidentitet röra sig fritt i det offentliga rummet, utan att bli ifrågasatt och utan att riskera att utsättas för brott. FATTA vill uppmana alla, inte bara polisen, att granska sig själva och se hur vi bidrar till att skapa föreställningar om sexuella övergrepp, förövare och offer.

Vi måste göra upp med föreställningar som skuldbelägger offret och skapa en öppen dialog där varje människas rätt till sin egen kropp, att ge och ta tillbaka samtycke, är en grundsten.

FATTA-rörelsen, genom:

Paul Bengtsson,

Katarina Galic,

Alice Wilkens

Kristina Wicksell