Vi har hatat i hundratals år – det räcker nu
Debattören: Vi har hatat oss själva i hundratals år redan. Det räcker nu. Vi är för bra för att avsky och förtrycka oss själva. Förändringen börjar i oss själva. Jag har börjat, har du?
EliSophie Andrée är poet.
Följ henne på Facebook:elisophieandreepoet.
Följ henne på Twitter:@eliisophie
"Du är för snygg för att vara feminist. Ska vi ligga?"
"Du är den typiska äckliga fula feministen, USCH!"
Mitt utseende är ett hett debattämne när jag lägger ut en ny dikt eller skriver en debattartikel eller vafan, bara lägger ut en selfie på Instagram.
Och världen är splittrad i två halvor av kränkta män: där jag antingen är ett sexobjekt eller för ful för att ens ta i med tång.
Sedan jag började mellanstadiet och insåg att jag inte ville ha långt blont hår och klä mig i Abercrombie & Fitch-kläder och whatever-the-name blev jag ett target för mobbning och kvinnohat.
Då, som liten elvaåring förstod jag självklart inte varför killar i min klass kunde bli så sura över och vara så elaka över att jag valde att klä mig i kläder från till exempel butiken Shock och ha svartvit randiga armvärmare med rosetter på.
Jag kunde inte se vad felet var med att jag klädde mig i det jag ansåg bekvämt och fint.
Som tjej är det, och har alltid varit, viktigt att passa in i normen. Killar har alltid kunnat fly undan det på ett eller annat sätt. De har kunnat vara gamers, nördar, eller bara för coola för att bry sig.
Men för tjejer så har kvinnohatet florerat och bara eldats på, även tjejer emellan. Icke-män som egentligen borde hålla ihop har på grund av patriarkatet tvingats att hata varandra för att bli accepterade som en av killarna i gänget.
Jag vet det. För jag har själv betett mig så innan jag visste bättre.
Jag har själv trashtalkat tjejer i min klass för att vara "fula" när de bara valde att smälta in i hur normen klädde sig. Och de gjorde exakt samma sak mot mig. Självhat bland tjejer för ens utseende och hela ens existens är alltså standard och det är så sjukt sorgligt.
Det är så fruktansvärt sorgligt att vi, som tjejer, lärde oss från barnsben att avsky våra utseenden, att hata våra ben och att hata våra smarta, roliga, kvicka och fantastiska hjärnor.
Vi har lärt oss att stoppa våra sprudlande idéer. Vi har lärt oss att låta bli att räcka upp handen på lektioner.
Vi har lärt oss att vara tysta. Vi har lärt oss att smälta in med bakgrunden.
Vi har blivit experter på att vara ett med färgen grå.
Men inte längre. Fan ta kroppshets och hälsohets. Fan ta kvinnohat. Fan ta att hata sitt eget utseende.
Jag tänker älska mig själv över allt annat och jag tänker göra det med stolthet. Jag tänker vakna upp varje morgon och borsta av allt näthat från mina axlar och smälla upp en selfie och repetera för mig själv hur ball jag är, hur bra jag är, hur snygg jag är och hur jag är tillräckligt bra.
Vi har hatat oss själva i hundratals år redan. Det räcker nu. Vi är för bra för att avsky och förtrycka oss själva. Förändringen börjar i oss själva.
Jag har börjat, har du?
EliSophie Andrée
