Religionsfrihet kan aldrig vara en ursäkt för diskriminering

I går intervjuade TV4 Nyheterna Yasri Khan (MP), kandidat till partistyrelsen och ordförande för Svenska muslimer för fred och rättvisa. Khan vägrade ta den kvinnliga reporten i hand med meningen att "det är för intimt".

Man skulle kunna säga att ta i hand är en normbaserad hälsning i Sverige. Att människor föredrar att göra olika och att det ska accepteras.

Vissa gillar att kramas när de hälsar, vissa att pussa varandra på kinden och andra vill inte ta i hand alls. Dock går inte den argumentationen att applicera på denna situation.

Khan tar inte reporten i hand för att hon är kvinna. Inte för att han generellt är obekväm med att ta folk i hand. Det handlar inte om vilket sätt han föredrar att hälsa på folk generellt, utan vilket sätt han föredrar att hälsa på kvinnor för att de är kvinnor.

Det är skillnaden. Det ligger i en sexualiserad kvinnosyn. Det är diskriminering. Hade kvinnan i fråga bytts ut mot en HBTQ person hade det varit lika oacceptabelt.

Detta handlar inte om islam. Detta handlar om krocken mellan religionsfriheten och våra liberala värderingar. Religionsfriheten är stadgad i vår lag, men samma gäller förbudet mot diskriminering.

Vad händer med religionsfriheten om personen på grund av sin religion också diskriminerar någon annan?

Religion är i grund och botten inte bara en tro – det är ett tyckande. Du tycker vissa saker på grund av din tro. Och meningsmotståndare måste få tycka att de saker som du tycker är fel, utan att anklagas för att hata eller sabotera hela din religion.

Din tro är viktig ja – för dig. Detta innebär inte att jag ska behöva acceptera att bli diskriminerad av dig på grund av din tro, med andra ord, på grund av vad du tycker.

Religionsfriheten innebär inte att den automatiskt triumferar över andras friheter och rättigheter – utan måste förhålla sig till dem.

Utan denna argumentation skulle vi kunna tolerera att porta HBTQ-personer från restauranger och förbjuda kvinnor att bli präster. Utan där här argumentationen skulle vi inte kunna lagstifta om hets mot folkgrupp.

Jag är kulturrelativist. Men det innebär inte att jag vill ha folk med denna sexualiserande syn på kvinnor på politiska maktpositioner.

Jag accepterar inte att kulturrelativismen eller religionsfriheten används som ursäkt för detta. Det hade kunnat vara en jude som Khan vägrade ta i hand med. En HBTQ person.

Diskriminerande beteende är inte mer acceptabelt bara för att det kommer med en persons religiösa övertygelse.

Det är definitivt inte acceptabelt hos politiska företrädare i ett land där vi tror på allas lika värde. Där måste vi dra en linje.

Dana Pourkomeylian