Jag blir förbannad över allt socker vi ger våra barn
Debattören: Som en lärare sa ”Vet jag om att det serveras pannkakor på lunchen planerar jag ofta en mer praktisk lektion därefter.” Ska det vara så?
Susanna Almström är hälsopedagog med inriktning barn och ungdom.
Hon är projektledare för "Skolmatslyftet – En sockersmart skola".
Hon är också även projektsamordnare för En sockersmart generation, en satsning av Korpen Haninge. Syfte är att utbilda barn och ungdomar inom socker.
Ett projekt som syftar till att inspirera förskolor/skolor att utveckla skolmaten i syfte att främja barn och ungas hälsa. De främsta målen är att utöka grönsaksbuffén, öka elevernas intag av grönsaker, frukt och bär genom pedagogiska metoder, öka mängden närodlade, lokalproducerade och ekologiska livsmedel.
Öka tillagad mat från grunden utan tillsatser, ta hänsyn till miljö, etik och djurrätt, minska tillsatt socker i skolans verksamhet och inspirera till samarbete mellan kök, ledning och pedagoger, självklart hela tiden med eleven i centrum.
Självklart bör alla förskolor och skolor vara sockersmarta.
I Sverige har vi allmän skolplikt, vilket ställer stora krav på samhället att förvalta den på bästa sätt. Inte minst när det gäller att fostra en frisk och hälsosam befolkning.
I Sverige har vi en skollag som ställer krav på att skolmåltiderna ska vara näringsrika och att då följa Livsmedelsverkets rekommendationer borde vara ett minimum-krav.
Gällande socker säger nämnda verk att skolan/förskolan bör undvika att servera sockerrika livsmedel, att varken sötade drycker, bakverk, glass eller godis skall tillhandahållas.
De skriver också att det inte finns några positiva effekter på hälsan av att äta socker. FN:s Barnkonvention artikel 24 säger att varje barn har rätt till bra hälsa. I bra hälsa ingår inte tillsatt socker.
Hur kommer det sig då att Sveriges förskolor och skolor fortfarande tillåts servera socker i tid och otid? Fullsockrad sylt, ketchup i pumphinkar, toksötad yoghurt, sockerrika hel och halvfabrikat, sötat bröd, sötade flingor, kräm, nyponsoppa, O´boy, saft och så vidare är för många vardag.
Lägg till firande av semlans, pannkakans, kanelbullens och kladdkakans dag, glass på skolavslutningar, tårta vid terminsstart, saft och bullar på frilufts-och utflyktsdagar.
Godis till jul, påsk och halloween. Fredagsmys, bakning på fritids och sockerrika skolkafeterior. Ja, listan på socker, tillsatt socker, kan göras lång. Här har många förskolor/skolor gått totalt vilse.
Sveriges förskolor och skolor är fyllda av fantastiska elever, pedagoger, lärare, rektorer och kökspersonal. Att kliva in i skolans värld är på många sätt en häftig upplevelse, en mer levande och sprudlande plattform är svår att hitta.
Ofta är det högt tempo med stor energiförbrukning. Det kräver sin styrka att vistas i skolans miljö och samtidigt orka ligga på topp.
Det är därför inte svårt att förstå att maten har extra stor betydelse här, dessvärre ser utbud och innehåll mycket olika ut på landets förskolor/skolor.
En del elever har turen att få den allra bästa näringsriktiga mat, medan andra totalt dragit nitlotten. Många är de lärare som vittnat om problematiken kring sockertriggade elever.
Som en lärare sa ”Vet jag om att det serveras pannkakor med sylt på lunchen så planerar jag ofta en mer praktiskt lektion därefter.” Ska det behöva vara så och är det ansvarsfullt mot våra barn och unga?
Idag vet vi att socker står bakom många hälsoproblem. Det kan knappast ha undgått någon! Metabola sjukdomar såsom övervikt, diabetes två, hjärt-/kärlsjukdom ökar och sjunker allt längre ner i åldrarna.
WHO larmar och pekar ut socker som en av de största bovarna. Enligt WHO:s rekommendationer så bör inte mer än fem procent av dagens totala energiintag komma från tillsatt socker.
Omräknat till sockerbitar för barn och unga blir det max fyra-åtta stycken om dagen (per dag, inte per skoldag) beroende på kön, ålder och storlek. Allt däröver belastar deras växande kroppar.
Enligt en omfattande europeisk studie på barn två-nio år så kommer 22 procent av de kalorier svenska barn får i sig från tillsatt socker. Vad som händer efter nio år, när barnen får egna pengar på fickan och börjar besöka skolans närliggande livsmedelsbutik, kan vi bara försöka gissa oss till.
Vi vet att de vanor, beteenden, attityder och kulturmönster som etableras under barn- och ungdomsåren också är de som oftast blir bestående i vuxen ålder.
Att satsa på bra matvanor under barn och ungdomsåren är att bygga goda förutsättningar för en framtida god hälsa. En god folkhälsa. Här är skolan fantastisk, en arena där vi har all möjlighet att informera, påverka och inspirera våra unga till att ta egna kloka beslut.
Skärpning nu politiker, kommuner, förskolor och skolor, det är dags att vakna upp och börja ta ansvar. Forskningen är tydlig, styrdokumenten säger sitt och symptom och sjukdomar accelererar.
Jag börjar tröttna på riktigt, både som mor och i egenskap av hälsopedagog. Jag ser och hör på tok för mycket och jag blir förbannad, på riktigt. Alltför många förskolor/skolor är rena sockerträsk.
Det är inte ok. Inte någonstans. Våra barn är rädda om sina kroppar, jag vet, för det har de berättat. De vill göra rätt, men ingen har berättat hur.
Då är det banne mig vår skyldighet som vuxen att rycka upp oss och vägleda. Vägleda våra barn och unga, Sveriges framtid, in i en frisk och hälsosam framtid.
Susanna Almström,
---
En annan debatt om socker i skolmaten finns att läsa här.
