Feministiskt initiativ: Nej, Sverige är inte ett öppet och jämställt land

I dag uppmärksammar vi IDAHOT, Internationella dagen mot homofobi, transfobi och bifobi, som sedan 2004 infaller varje år den 17 maj. Vi måste utmana bilden av Sverige som ett öppet, jämställt land som respekterar hbtq-personers rättigheter – för än finns det mycket kvar att göra.

IDAHOT är en dag för att uppmärksamma hur heteronormen och tvåkönsnormen begränsar våra liv och ger oss olika förutsättningar beroende på om vi är cis eller trans, och om vi är hetero eller inte. En dag då vi uppmärksammar att vi fortfarande måste bekämpa det våld som sker och bekämpa den diskriminering som transpersoner, bisexuella och homosexuella dagligen blir utsatta för – i sina familjer, på stan, i skolan och arbetsplatsen, i mötet med vården, Migrationsverket och andra myndigheter.

Både Ungdomsstyrelsen (2010) och Folkhälsomyndigheten, (2014, 2015) har rapporterat om stora skillnader mellan majoritetssamhällets och transpersoners samt bisexuellas/homosexuellas upplevda hälsa. Situationen för transpersoner är särskilt alarmerande då den är helt oförändrad sedan 2005. 36 procent av unga transpersoner har allvarligt funderat på att ta sitt liv under senaste året.

Skillnader finns även kring hur transpersoner, bisexuella och homosexuella, jämfört med majoritetssamhället, upplever att de kan delta i sociala aktiviteter och gå ut ensamma. Rädsla för våld och trakasserier får på så sätt påtagliga konsekvenser i människors vardag. Unga hbtq-personers sämre mående har en direkt koppling till deras vardag med negativt bemötande av majoritetssamhället. Det visar Ungdomsstyrelsens rapport (2010) som konstaterar att varken skola, sjukvård, polis eller socialtjänst lever upp till det stöd och den öppenhet som ska prägla offentliga verksamheter.

Ett område där utvecklingen inte bara står stilla utan faktiskt går bakåt är situationen för hbtq-flyktingar. Regeringens nya flyktingpolitik leder till försämringar för hbtq-flyktingar då den innebär att de endast får tillfälligt uppehållstillstånd och inte har rätt till familjeåterförening, som endast omfattar makar och ”kärnfamiljer”, vilket många hbtq-flyktingar varit hindrade till i deras hemland.

Sverige måste sluta se situationen för hbtq-personer som ett marginellt problem – vi måste utmana bilden av Sverige som ett öppet land som respekterar de mänskliga rättigheterna. De rättigheter vi har vunnit har vi inte fått gratis, de är resultat av en lång kamp och det är genom kamp vi fortsätter flytta fram positionerna. Därför sällar vi oss till de hbtq-organisationer som i dag manifesterar för ett bättre samhälle. För vi kan bättre! Här är våra förslag:

● Att hbtq-personers särskilda asylskäl respekteras i asylprocessen

● Att inrätta särskilda hbtq-asylboenden samt höja hbtq-kompetensen hos all boendepersonal

● Att varje skola har en diskrimineringskontaktperson som arbetar med diskrimineringsfrågor

● Att all utbildning får ett obligatoriskt normkritiskt genus- och hbtqperspektiv

● Att Diskrimineringsombudsmannens sanktionsmöjligheter ska utvecklas och ökas

● Att diskrimineringsersättningen höjs samt att även arbetssökande ska kunna få ersättning

● Att hbtq-personer inkluderas i diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder i arbetslivet

● Att organisationer som förebygger, motverkar och driver mål mot diskriminering ska få flerårig finansiering för långsiktig och hållbar förändring

Låt inte IDAHOT vara undantaget utan gör varje dag till en dag där transpersoner, bisexuella och homosexuella respekteras och får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda - i familjelivet, i skolan, på arbetsplatsen, i flyktingmottagandet, hos socialtjänsten och alla andra delar av samhället.

Gudrun Schyman, Partiledare Feministiskt initiativ
Sissela Nordling Blanco, Gruppledare Feministiskt initiativ Stockholm