HBT-rättigheter är mänskliga rättigheter – vi måste lära våra barn det

När ABBA vann i Brighton 1974 var det fortfarande fem år kvar tills homosexualitet försvann som sjukdom i Socialstyrelsens sjukdomskodning tack vare ockupationen av Socialstyrelsens trappa och för att Barbro Westerholm (L) lyssnade och förstod.

Nu har vi precis haft Eurovision i Sverige och diskussionen om vilka flaggor som EBU beslutat ska få synas i tv-sändningarna har uppmärksammats i varenda tv-kanal, tidning och på sociala medier.

Regnbågsflaggan fick enligt EBU lov att synas i TV. Om den inte viftades med i politiskt syfte. För när det kommer till mänskliga rättigheter för hbt-personer är det ibland politik. Samma resonemang gäller vid olika sportevenemang.

Det som avgör om det är politik är om regnbågsflaggan verkligen behövs. Om synliggörandet av hbt-personers existens genom flaggan kan tänkas provocera.

Det är ingen provokation att vifta när Norge, Israel, Frankrike eller Storbritannien framför sina bidrag eller om Sverige möter Danmark i fotboll.

Men det är en provokation och ett tydligt ställningstagande att göra det under Ryssland, Vitryssland och några andra länders bidrag och om Sverige möter Iran i handboll.

I samband med IDAHOT 2015 skrev jag en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet om att varje skola i Malmö och Sverige borde hissa regnbågsflaggan för att minst en gång om året uppmärksamma hbt-personers levnadsvillkor i Sverige och i övriga världen.

Reaktionerna var många och blandade men Malmö stad nöjde sig med att flagga utanför stadshuset och i Folkets park under Malmö Pride. På Malmös skolor har inga flaggor hissats.

För en ung hbt-person i någon av Malmös utanförskapsområden gjorde stadshusets flaggning sannolikt ingen större skillnad.

Det gjorde nog inte heller någon större skillnad för de homofientliga krafter som sanktioneras offentligt genom föreningsbidrag.

De barn och unga som får följa med sina föräldrar och lyssna på en religiös föreläsare som menar att homosexualitet är en synd och att homosexualitet straffas i nästa liv.

Och vi vet att till och med detta är ett milt uttalande. I många länder får homosexuella sitt straff redan i detta liv. De fängslas och de avrättas.

Nej, på skolgårdarna i Malmö har inga flaggor synts till. Men i Norrköping, som firade Pride sjätte- åttonde maj, där beslutade sig elevrådet för att hbt- rättigheter är viktiga och bör uppmärksammas.

Inte skolledningen. Elevrådet. På Haga- och De Geergymnasiet köpte elevråden in och hissade regnbågsflaggor veckan innan helgens pridefirande.

Dagen innan firandet skulle börja vaknade vi till en nyhet som inte fick särskilt mycket utrymme i media.

Någon eller några hade bränt upp regnbågsflaggor från skolorna i Norrköping.

Regnbågsflaggan som står för all kärleks lika värde, för rätten att vara den man är, en symbol för de lagliga fri- och rättigheter som hbt-rörelsen uppnått.

Fri- och rättigheter som hbt-personer i många andra länder inte ens kan drömma om. Men som heller aldrig kan tas för givna i Sverige.

Allt som vi i Sverige uppnått kan komma att tas ifrån oss om vi inte i alla sammanhang står upp för de rättigheterna.

"Historien upprepar sig."

Rapporter om psykisk ohälsa bland unga hbt-personer är tyvärr inte ovanliga och det finns ett ställe där vi kan nå allihop.

Både de som som utsätts för hat och de som tar sig rätten att hata - alla har de skolan gemensamt. De svenska skolorna får aldrig igen låta någon prata om vissa elever som om de led av en sjukdom.

Och att inte tydligt ta ställning emot är att tillåta det. Inte en enda skattekrona får finansiera hat och inte en enda unge i det svenska skolsystemet ska lära sig någonting annat än att hbt-rättigheter är mänskliga rättigheter.

Maria Hölerman
Ordförande HBT-liberaler Syd

Tina Acketoft
Riksdagsledamot (L) och styrelseledamot i HBT-liberaler Syd