Kajsa Ivarsdotter Håkansson skriver om killars sexistiska grabbsnack. Personerna på bilden har inget med texten att göra.
1 av 3
Kajsa Ivarsdotter Håkansson skriver om killars sexistiska grabbsnack. Personerna på bilden har inget med texten att göra. - Foto: Privat/FOTOGRAFERNA HOLMBERG
Kajsa Ivarsdotter Håkansson.
2 av 3
Kajsa Ivarsdotter Håkansson. - Foto: Privat
"Att jag är arg nu får med all säkerhet inte de konsekvenserna jag skulle önska". Personerna på bilden har inget med texten att göra.
3 av 3
"Att jag är arg nu får med all säkerhet inte de konsekvenserna jag skulle önska". Personerna på bilden har inget med texten att göra. - Foto: FOTOGRAFERNA HOLMBERG

Ni är vuxna män – ni pratar om mig – er sexism får mig att vilja spy

Debattören: Grabbsnacket är inte så oskyldigt som det låter och jag orkar inte höra era urtvättade bortförklaringar mer.


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Om skribenten

Kajsa Ivarsdotter Håkansson är 23 år och bosatt i Umeå.

Hon har snart läst fyra år på Psykologprogrammet.

I en Facebookkonversation på en telefon nära mig finns ett helt vanligt grabbsnack. Det är bara det, att det inte är ett helt vanligt grabbsnack.

Det är en konversation mellan vuxna män, som råkar handla om mig. Det känns overkligt när jag får veta att det utbroderande står om hur de ska ta mig på alla fyra och samtidigt säga ”var är din lilla pojkvän nu då?”.

Dessutom står där att läsa om att jag aldrig har legat med en riktig man, men att det verkar lösbart. Tydligen ska det hända redan nu i helgen när de kommer på besök.

Den man som kunde stått upp för mig gjorde det inte. Sa inte ”prata inte så här om henne”. Det behövdes inte, för det var ju bara vanligt grabbsnack.

Ett grabbsnack som säkert pågått minst femton år nu, och som aldrig kommer växa upp. Ett grabbsnack som pratat om mina medsystrar på samma sätt sedan urminnes tider. Jag är inte ensam, jag är inte den första och jag är absolut inte den sista.

Det som gör mig mest arg är att de utgår ifrån att jag inte har en egen agens, en egen vilja. Ni tar er rätten att smutsa ner mig med ord, och ni är inte de första.

Det som skrämmer mig mest är att jag vet att dessa sorters män inte är ett unikt fenomen. Det som gör mig mest ledsen är att jag tror att de inte kommer ändra sig. Varför sluta med ett lyckat koncept? Det här förhållningssättet till kvinnor verkar ha tagit dem ganska långt och resulterat i hundratals ligg.

Ibland glömmer jag bort vikten av feminism. Jag glömmer vikten av att vi kvinnor håller varandra om ryggen. Och så något annat, som mindre sällan diskuteras, män som inte säger stopp till varandra när det gått för långt.

Men vem vill vara den tråkiga feministkillen som dödar den trevliga stämningen som uppstår när ett gäng killar diskuterar vem som står på tur för att få stå på alla fyra och erfara en riktig man?

Jag har träffat de här pojkarna, killarna och männen förut. Ibland utan att veta om det. Vissa saker mår man bättre av att inte veta.

Männen som tydligen ska träffa mig nästa helg är inga grabbar, inga pojkar, de är trots allt män. Vi har träffats förut på en fest. Då var jag cool, annorlunda och spännande för att jag hade nekat deras inviter.

Att jag är arg nu får med all säkerhet inte de konsekvenserna jag skulle önska. Det sjuka är att det förmodligen bara gör mig ännu mer begärlig.

Om jag inte vill så kommer de bara vilja ännu mer. Grabbsnacket är inte så oskyldigt som det låter och jag orkar inte höra era urtvättade bortförklaringar mer. Ordet samtycke är nog inte så frekvent använt i grabbsnacket, och jag orkar inte vänta på förändringen.

Kajsa Ivarsdotter Håkansson

---

Vissa män känner sig kränkta när de bli kallade sexister. Rebecca Lysholm tror sig ha en lösning på det.

/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Håller du med?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.