Malin Liljeroth skriver om sina upplevelser av acne.
1 av 2
Malin Liljeroth skriver om sina upplevelser av acne. - Foto: Privat/Privat
Malin Liljeroth led av acne i två år.
2 av 2
Malin Liljeroth led av acne i två år. - Foto: Privat

De här sakerna ska du aldrig säga till någon som lider av acne

Debattören: Saker man innan tyckte var roliga, känns helt plötligt inte lika lockande längre.


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Om skribenten

Malin Liljeroth är 15 år gammal. Läs hennes blogg: http://nouw.com/malinnea/.

Har jag berättat för er att jag under hela förra året, hade problem med acne? Den började på riktigt när sommarlovet kom, och höll i sig i cirka två år. De absolut värsta åren i mitt liv.

Jag kan fortfarande inte helt säkert säga varför jag fick acne, eller ens riktigt hur jag blev av med den. Någonting de flesta med problemhy säkert känner igen sig i, är att folk väldigt ofta tror sig veta, eller tar sig rätten att berätta för dig, varför just du har problem.

"Det är bara för att du äter så mycket choklad".

"Motionera och ät nyttigt, så får du inga finnar!".

"Tvättar du ansiktet morgon och kväll?".

"Det är klart att du får finnar, när du använder så mycket smink".

"Sluta stressa, så ska du se att det försvinner".

Listan kan göras lång, och jag har hört dem alla under mina två år. Om det hade varit så enkelt att bli av med det, kan jag lova, att ingen ens haft problem med det från början. Att ständigt bli förminskad, och inte tas på allvar.

Acne måste sluta behandlas som "någonting många får problem med i tonåren", och börja tas för vad det verkligen är, en hudsjukdom. En hudsjukdom som bryter ned unga människors självförtroenden, och får dem att känna sig som monster. Jag tänker inte längre acceptera att få "det försvinner om några år" uppkört i ansiktet. Vi behöver hjälp, och det ska vi också få.

Det är så olika det där, hur det påverkar ens psyke. Vissa kan säkert ta det för några irriterande prickar, som mest är i vägen, medan andra låter det styra deras liv. Jag var ett av dem fallen, där jag lät min acne definiera mig. Jag som alltid haft så bra självförtroende, kunde knappt stå ut med att se mig själv i spegeln längre.

Jag ville inte att någon skulle se, allra minst jag själv. Jag visste om att jag skulle bli ledsen, om jag tittade i spegeln. Jag skulle få ångest, och inte vilja gå ut. Jag skulle förmodligen kura ihop mig i sängen, och gråta resten av kvällen. Därför var det lättare att låta bli. Ta en omväg förbi hallspegeln, eller blunda när jag tvättar bort sminket. Det man inte ser, har man väl heller inte ont av?

Det är så det är, för väldigt många ungdomar i dag. Att knappt våga kolla folk i ögonen, alltid få för sig att de äcklat stirrar på ens hy, trots att du försöker dölja det med handen. Att ha ett breakout på ena käken, och alltid vara noga med att bara visa andra sidan av ditt ansikte. Välja platsen åt vänster, eller alltid vrida huvudet lite åt höger, om det var där problemet satt.

Till slut tänker man knappast på det längre. Det har blivit en reflex, av alla gånger vi matat in i våra huvuden, att folk blir äcklade. Vi är så jävla äcklade. Vi kommer ihåg hur vi själva kollade på acnebarnen i vår närhet, och det är dem minnena som skrämmer oss allra mest.

För man kan tro att det bara sitter i huvudet. Att vi intalar oss någonting annat, än hur verkligheten ser ut. Men vad händer när man faktiskt får underlag för hur man känner? Vad händer när lärare frågar vad fan man har gjort i ansiktet? När ens kompisar lägger roliga kommentarer, som får dig att vilja krypa ihop i ett hörn,och inte finnas mer, eller när man faktiskt känner folks blickar bränna mot ens haka.

Jag har alltid varit så van med att det bara är jag själv som påpekar min hy, och därför var det en sån konstig känsla, när andra började lägga märket till hur dålig den faktiskt blivit. Tanken att gå utan smink någonstans, skulle aldrig ens korsa mina tankar, samtidigt som jag absolut inte ville täppa igen mina porer.

Det slutar med att man stannar hemma. Man stannar hemma från skolan under tiden det är som värst. Man stannar hemma från träningar, middagar med kompisar, eller till och med myskvällar, övernattningar. Saker man innan tyckte var roliga, känns helt plötligt inte lika lockande längre. Depressioner, socialfobi, och ångest ersätter vardagen.

Tips för dig som lider av acne:

Använd inte produkter som torkar ut huden. Det kommer göra att din huds naturliga oljor försvinner, och producerar mer talj (alltså det som skapar finnar), vilket blir en ond cirkel. Var istället noga med att återfukta, särskilt på de områderna du har problem med.

Snälla, köp inte produkter som säljs i mataffärer, eller ens apoteket. Om du tar den snåla vägen, kommer det aldrig ge någon effekt. Gå till en hudterapeft, och få riktiga produkter. Det kostar lite, men det är bättre än att stå där med 10 produkter från apoteket som inte vill fungera, önskandes att du valt det lite dyrare alternativet från böfrjan istället.

Låt din hud andas. Okej, man får inte acne av smink. Man kan absolut få ett par finnar, pga igentäppta porer, men acne kan inte skapas utav smink. Dock kan det ändå vara nyttigt att låta din hy andas ibland, samt viktigt att du vågar acceptera dig själv, även utan smink. Jag förstår att det är jättesvårt, och att man helst av allt vill gömma sig under ett tjockt lager fondation. Men gör ditt bästa att stå emot vad andra tycker, och försök gå osminkad minst en gång i veckan.

Malin Liljeroth

/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Håller du med?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.