Jag konfronterade min våldtäktsman

Det var en mörk vinterkväll och vi skulle ha fest. I början av kvällen var det bara vi tjejer. En av tjejerna berättar vilka som ska komma, och att just HAN kommer

På den tiden lade jag väldigt mycket skuld på mig själv. Att han var i samma umgänge som mig var något jag bara fick lov att stå ut med. Jag var dessutom väldigt kär i hans vän och ville inte missa chansen att träffa honom.

Så jag började dricka. Fort.

När de kom var jag redan full. Jag minns att jag satt i soffan bredvid min våldtäktsman. Jag var inte rädd eftersom hans vän som var och är speciell för mig också satt där i soffan. Jag visste att min våldtäktsman inte hade samma beteende framför honom. Jag var skyddad.

Ilskan kom fram och jag visade tydligt hur mycket jag hatade honom. Han såg oförstående ut. Jag frågade om vi skulle ta det. Gå iväg och prata.

Vi stod på uteplatsen. Jag skällde ut honom. Jag frågade varför han hade gjort så mot mig. Jag ville ha en förklaring. För jag förstod inte. Jag hade gjort allting jag hade lärt mig var rätt. Jag hade fysiskt avbrutit och sagt nej flera gånger.

Han sa att han inte förstod. Det var hans enda försvar. Jag tog inte det svaret eftersom jag hade sagt nej så många gånger. Vad var det han inte förstod?

Jag frågade honom men fick inget svar. Han hade inget svar. Jag tror vi pratade i timmar. Jag var inne på toaletten med honom och pratade. Jag visste ju att jag inte kunde ta det öppet.

Jag skyddade honom och mitt eget rykte.

Till slut fick jag någonting ur honom. "Förlåt Martina OM jag gjorde illa dig på det sättet", sa han.

Jag tog det – förstod att jag inte skulle få något bättre svar från honom.

I dag, tack vare de nya lagförslagen, kan jag säga du borde förstått även om du hävdar annat. Och jag är övertygad om att du förstod att jag inte ville.

Det gick inte att missförstå alla mina nej. Jag missförstod verkligen inte din hotfullhet när du tröttnade på mina nej. När du tryckte ner mig efter att jag försökte få dig att sluta. Jag glömmer aldrig ilskan i dina ögon.

Men hade jag anmält dig så hade du använt det som ditt försvar - att du inte förstod, trots mina nej.

De nya lagförslagen ger mig en legitimitet i vad jag alltid har sagt och känt. Det är en stor lättnad.

Ansvaret var alltid ditt. Det var aldrig mitt.

När jag startade #mörkertalet och #minvåldtäktsman var en av sakerna jag ville lyfta fram att våldtäkt inte behöver innehålla fysiskt våld eller hot om våld.

Det räcker med tvång eller brist på samtycke för att det ska vara våldtäkt och att lagen har fel - inte vi.

Jag bad inte #mörkertalet att anmäla sina våldtäktsmän. Istället förstod jag varför de inte hade gjort det. Det var en vändning från tidigare debatter som bett överlevare att anmäla, för statistikens skull om inte annat.

Jag tycker att det är för mycket att be någon som verkligen inte vill att anmäla sin våldtäktsman.

Våldtäkt ska nu ersättas med frivilligt deltagande för att man bättre förstår hur våldtäkter ser ut. Jag förstår att man ändrar det i lagtexten för att kunna kriminalisera fler beteenden.

Men jag vill samtidigt vara tydlig med att det är en form av våld att ha "sex" med någon som inte frivilligt deltar. Våldtäkt handlar alltid om makt och våld. Det är vad som driver män till att våldta.

Det är viktigt att vi fortsätter prata om orsakerna till att män våldtar för att ytterligare få ner antalet våldtäkter. En lag om frivilligt deltagande och en ändrad syn på vad våldtäkt är kommer att ge överlevare en viss upprättelse. Alla män kommer bli tvungna att möta den sidan av sig själva och jobba med den - annars får de ta konsekvenserna i rätten.

Det är här en oaktsamhetsrekvisit kommer in - Våldtäktsmän har kunnat gå fria för att de hävdar att de inte förstod eller hävdar samtycke. Trots våld, hot om våld eller särskild utsatt situation.

Med en oaktsamhetsrekvisit och frivilligt deltagande så har våldtäktsmannen ett ansvar att förstå - ansvaret att göra sitt nekande förstått kommer inte ligga hos offret under våldtäkten.

Grunden till lagen är att frivillighet måste komma till uttryck - passivitet eller avsaknade av ett nej räcker inte för att det ska ses som frivilligt deltagande. Det kommer att leda till fler fällande domar eftersom man kommer åt dem våldtäkter som inte varit kriminaliserade innan.

Däremot är kritiker rädda för att dessa frågor om hur man visat eller sagt nej kommer ställas till överlevaren i rätten. Jag har svårt att se att det skulle vara jobbigare än vad man frågar om idag.

Domarens roll som ordförande kommer att stärkas så att de kan stoppa irrelevanta och integritetskränkande frågor som exempelvis överlevarens tidigare sexliv. Jag tycker att de frågorna är skuldbeläggande och därför värre.

Problemet med bevisningen kommer vi inte åt med den nya lagstiftningen, och man har hittat destörsta problemen inom polismyndigheten. De är medvetna om det och det pågår ett arbete för en förändring. Förslaget man ger till regeringen här är att polismyndigheten löpande ska redovisa vad som sker.

Vi kommer självklart att få lov att utvärdera hur lagarna och råden till olika myndigheter fungerar i praktiken framöver, för att se om det finns mer vi behöver göra.

Jag vill avsluta med ett stort tack till hela #mörkertalet och #minvåldtäktsman som kämpat vid min sida och alla ni andra fantastiska människor och organisationer, för att nämna några viktiga: Katarina Wennstam, Madeleine Lejonhufvud och självklart organisationen FATTA.

Martina Sundman