Birro: Är du "god" får du hata hur mycket du vill
Marcus Birro: De tror sig värna om den svaga människan men de använder sina åsikter som trappsteg på karriärsstegen.
Om man är känd och tillhör den "goda" sidan kan man hata med en intensiv och avskyvärd beslutsamhet och komma undan med det.
Man kan skriva de allra mest brutala vidrigheter på Twitter och Facebook, man kan hata, hota och bete sig som en tonårig på snedfylla och ändå applåderas av höga chefer och av alla andra häftiga kändisar som också befinner sig på rätt sida.av hatet.
Deras bubbla hindrar dem från att se sina egna vidrigheter. De kan skriva saker som att de ska "bajsrunka din morsa i munnen" och applåderas för det. De kan skicka hot och hat. De kan ljuga och trixa men de hyllas ändå. Gardell, Schyffert och gänget.
Det goda hatet känner inga gränser. De styr den mediala eliten med sin avsky och sitt folkförakt. Det är sorgligt och beklämmande på alla sätt. Jag tror inte ens de ser på det här sättet. De ser inte verkligheten eftersom deras bubbla helt saknar fönster. De ser inte att deras hat och deras spelade godhet egentligen bara är ett annat ord för fascism. De ser ingenting. De är blinda för sitt eget hat.
De umgås bara med varandra, bor grannar med varandra, uppsöker aldrig den riktiga verkligheten och avskyr alla som uppfattar verkligheten på ett annat sätt. De tror på allvar att deras uppfattning av sakernas tillstånd är ett slags facit, inte en uppfattning bland andra. De har rätt och alla andra blir brutalt ombedda att hålla käften. De ser inte att deras iskalla förakt är som vilket annat hat som helst.
De tror sig värna om den svaga människan men de använder sina åsikter som trappsteg på karriärsstegen. De håller sina fingrar i luften och känner hur vinden blåser bland chefer och elit och så går de i den riktningen.
De avskyr i hemlighet sin egen publik. De har insett att för att hålla sig kvar en stund till på estraden så måste de mäta ut avståndet till folket och sedan behålla det avståndet. De får de stanna kvar i värmen och sitta i varandras förbannade tevesoffor och valsa med en sväng till. Man kan säga vad man vill om undertecknads fullständiga brist på smart planering.
Man kan le i mjugg och försöka tvinga ut mig i ytterfilen. Man kan ljuga om "min agenda" och försöka tysta ner mig. Det kommer inte att lyckas. Isen har redan brustit under deras sneda skidskor. Det folkliga upproret är redan här. Jag är så oändligt tacksam över att jag inte är ett löjligt tomtebloss i samtiden.
Jag är så glad att jag inte sitter i deras stinkande badtunna och geggar med i deras lögner. Jag gör vad vad varje skribent borde göra. Jag står fri.
