Weidmo Uvell: Om du ska respekteras måste du lära dig räkna, Schyman

Det börjar närma sig val, för det säkraste tecknet för det har dykt upp: Gudrun Schyman gör plötsligt entré i svensk politisk debatt igen efter att ha legat lågt i tre år.

Det har hänt i varje valrörelse sedan hon blev ”politisk vilde” i december 2004. Hon åkte som bekant ut från partiledarposten 2003 för att hon fuskade med skatten. Bara månader efter att hon hoppat av bildade hon Feministiskt Initiativ i april 2005 och använde sedan Vänsterpartiets riksdagsplats för att bedriva Fi:s politik tills hon åkte ut 2006.

I lördags var hon med i prestigefulla Ekots Lördagsintervju och det mest kända citatet från den intervjun kommer utan tvekan att bli ”man kan räkna på hitan och ditan”. För maken till arrogans inför vem det egentligen är som ska betala alla de luftslott som är Feministiskt Initiativs politik har jag nog aldrig hört i svensk politik.

Det är vanliga människor som går till jobbet varje dag och vars flit tas in som skatt. 644 miljarder var de direkta skatteintäkterna på arbete enligt statsbudgeten 2017 och ca 560 miljarder de indirekta.

Men att Fi bara är intresserad av att spendera pengar och inte behöva hålla på med värdsliga saker som att räkna är inget nytt. I Almedalen 2014 eldade de upp 100 000 kronor och det sammanfattar väl hur deras budget är.

Då sa Schyman att de skulle komma med en mer noggrann ekonomisk kalkyl. Den har ännu inte kommit. Svaret på alla frågor om ekonomi har hon sedan partiet bildades avfärdat som ”sifferexercis”, för att på något sätt insinuera att detta är något meningslöst och byråkratiskt.

Något man inte vill befatta sig med. Till exempel vad gäller arbetstidsförkortning till 30 timmar per vecka. Fi hade inför valet 2014 inte räknat på kostnaden men det gjorde bland annat Konjunkturinstitutet och landade 252 miljarder på 6 år.

I Ekots lördagsintervju svarade Schyman att kostnaden är 11 miljarder per år i 10 år. På frågan varför de räknat på 10 år när det tar minst 16 år att uppnå de produktivitetsökningar på 25 procent som är förutsättningen sa hon: ”det måste gå undan.”

Hon hävdade också att det inte ens är omtvistat att jobben kommer vara kvar även om man helt avskaffar ROT och RUT-avdragen.

Googla verkar också vara något Schyman tycker är meningslöst, för om man gör just det hittar man direkt siffran 17 procent färre företag 2016 och 80 000 färre kunder efter de försämrade avdragen. På ett enda år.

Men om Fi i förra valrörelsen kunde komma undan med att lajva politiker och hänvisa till att de inte hade resurser så är det nu bara ett sätt att smita från ansvar. De sitter i 13 kommunfullmäktige sedan 2014.

I fyra av dem, varav tre är landets största städer Stockholm, Göteborg och Malmö, styr de ihop med övriga vänsterblocket och där ingår att göra budget varje år. När de 2014 fick 3,1 procent kom de över den magiska gränsen på 2,4 procent i ett riksdagsval som är gränsen för att få partistöd. Resurser finns.

Att i sitta i Sveriges Radio och skylla på brist på resurser är ingenting annat än en larvig bortförklaring av en person som är van att med självklara påståenden utan grund i fakta komma undan de frågor alla andra politiker tvingas svara på.

Jag hoppas att alla väljare nu kan syna bluffen och se den gris i säcken de faktiskt köper. För pengar är inget världsligt. Det är din och min lön som betalar nästan hela statens utgifter.

Vi förtjänar politiker som kan uppvisa åtminstone en gnutta respekt för det och det gör Feministiskt Initiativ helt uppenbart inte.

Rebecca Weidmo Uvell